Dax igen för Sir Väs! Alternativ

[Gunilla T]

Hujeedameej!.....jag har jobbat stenhårt med min ormfobi och i fjol somras blev det avsevärt bättre. Jag tom fotograferade ormen vid dammen en gång och jag har accepterat att har man en damm så kommer snokarna förr eller senare dit för att käka fiskar och grodor

Men idag var det dax igen...inte en snok utan tre stycken - såg ut som om det krälade ormar överallt mellan stenarna...

Usch!...gick från dammen för att fotografera en växt och precis framför mina fötter kröp huggormen iväg!!!

Fyra ormar inom en halvtimme - känns som jag landat i en ormgrop

Bara att bryta ihop och börja om från början...eller hur var det?

[KRT]

Jag vet att det är meningslöst att säga att ormarna är mer rädda för dig och att dey är ett gott tecken att de trivs hos dig, inte när armhåren står rakt ut och man ryser i hela kroppen....

Men vänta tills du lugnat ner dig, fått lite distans till det så ska du se att det känns bra igen. Det ÄR obehagligt m huggormar (inte Huggorm på odla alltså ), men det är inte vanligt att man bli biten och om du bara har stövlar eller kängir eliminerar du i stort sett helt bitrisken. Det bästa du kan göra är nog att göra som jag när jag stöter på spindlar - ta ett djupt andetag för att lugna sig och sedan går man vidare. Klart du inte behöver börja om från början, möjligen ett litet steg bakåt!

[Gunilla T]

Jag vet att det är meningslöst att säga att ormarna är mer rädda för dig och att dey är ett gott tecken att de trivs hos dig, inte när armhåren står rakt ut och man ryser i hela kroppen....

Men vänta tills du lugnat ner dig, fått lite distans till det så ska du se att det känns bra igen. Det ÄR obehagligt m huggormar (inte Huggorm på odla alltså ), men det är inte vanligt att man bli biten och om du bara har stövlar eller kängir eliminerar du i stort sett helt bitrisken. Det bästa du kan göra är nog att göra som jag när jag stöter på spindlar - ta ett djupt andetag för att lugna sig och sedan går man vidare. Klart du inte behöver börja om från början, möjligen ett litet steg bakåt!

Jaa, så är det ju när jag tänker och inte känner vilket jag glömde bort förstås när paniken kom. Men det var för många på en gång...det konstiga är att jag inte tror det är rädslan att bli biten för då skulle jag inte reagera för snokar - det är bara så läskigt och obehagligt - rörelserna och...jag vet banne mig inte men jag går ju med stövlar för att det känns lugnare så men jag har alltid ormglasögonen på. Min man ser aldrig en orm..

Nu tittade jag ut genom fönstret från andra våningen där jag kan se dammen bra och mycket riktigt - ser ut som om den bökar under småstenarna vid stranden, där gömmer sig grodorna. De blir alldeles panikslagna när det är ormar i närheten - som jag då....