Viltvård, Inte bara för jägare Alternativ

[dahla]

Jag är ganska intresserad av viltvård och då inte enbart på grund av att jag jagar och fiskar. För mig är jakten en liten del av viltvården... inte tvärt om. När jag läser om viltvård så ser jag allt som oftast att det är jägare som bidrar så jäkla mycket till viltvården men nog finns det andra också. Jag skulle vilja lyfta fram dom markägarna som skapar viltvatten, planterar viltåkrar, stödutfodrar under stränga vintrar, fäller aspar, anlägger planteringar som skydd och liknande större åtgärder helt utan intresse för den vinning som finns i och med jakten.

Alla har vi väl satt upp en fågelholk någon gång i livet... det är ju en ypperlig åtgärd såklart... de flesta av oss har ett litet fågelbord om vintern med fröblandningar... många bäckar små.

Men vilka tar det där extra steget med lite mer omfattande åtgärder? Finns det idag några organisationer som samlar människor till vilt och faunavårdande åtgärder som verkar i naturen? Stödutfodrar ornitologer våra fältfåglar om vintern? (utöver fågelborden i våra trädgårdar) Har Naturskyddsföreningen några grupper som arbetar med aktiv faunavård i skogen eller jobbar dom bara vid datorer nu för tiden? Utför Världsnaturfonden några faunavårdande åtgärder eller samlar dom bara in pengar? Staten äger ju riktigt mycket mark i Sverige... gör staten någonting rent aktivt för att främja faunan och viltet på "vår" mark utöver forskning?

Jag saknar Skogsmulle... Hej kollikokk!!!

[Orkidétjuven]

Jag jobbar inom conservation-bevarande/naturvårdare på Nya Zeeland. Min titel är för nuvarande forest health monitoring ranger, där jag jobbar för Department of Conservation. Jag arbetar med återintroducering och restuarering av inhemsk låglands regnskog.

Men är delaktig i flera andra projket, som stödutfodring, ringmärkning, häckningsövervakning av flera utrotningshotade fåglar och pestkonroll.
JAg har skapat ett eget community project som handlar om ekologisk restuarering på halvön där vi bor och förösker få människor att arbeta i sina trädgårdar som en del av den ekologiska restaureringen och använda trädgården till att återintroducera loklat utdöda arter och odla andra hotade. Är också ngt jag är delatig i för tre andra naturvårds organisationer.

Skulle kunna kanske jämföras med Viltvård det jag gör, men
dock vill jag inte kalla det inte viltvård-i samma bemärkning, eftersom viltvård översätts till GAme warden. Det är mer vad jägare sysslar med. I vårat fall är vi conservationists. dvs bevarare., KAnske naturvårdare, vore mer korrekt översättning.

Hos oss har vi tusentals community grupper som arbetar idiellt på olika platser, flera större naturvårds orhganisationer och på toppen av detta Department of Conservation! Sverige har mycket att lära och ligger långt efter Nya zeeland i frågor rörande naturvård!
VArför?, för att de har förlorat så mycket. Nästan en tredjedel av arterna är utdöda och andra hälften ligger i riskzonen. Många av dessa endemiska, dvs de finns bara här och ingen annan stans.
Visst har sverige fler arter gemensamt med andra länder, men de betyder inte att vi kan exploatera hur vi vill.
Om en djurgrupp ligger under 1000 individer så är den akut hotad. och mängder med arbete och pengar läggs ut på att säkerställa populationen. oavsett om det rör sig om en grupp som är endemisk eller inte.


Om jag fick bestämma skulle alla människor så komma till nya Zeeland och få ta en del av arbetet som sker här för att lära sig och öppna sina ögon. Och nu pratar jag ur egen erfarenhet. OCh vad jag har lört mig och gjort här komme rjag överföra till sverige med. För vi är inte så olika....

ps. Nu skrev jag det här i all hast, så ber om ursäkt om det verkar rörigt eller så.

Redigerat av Orkidétjuven: 01-06-2011, 08:56

[dahla]

Skulle kunna kanske jämföras med Viltvård det jag gör, men
dock vill jag inte kalla det inte viltvård-i samma bemärkning, eftersom viltvård översätts till GAme warden. Det är mer vad jägare sysslar med. I vårat fall är vi conservationists. dvs bevarare., KAnske naturvårdare, vore mer korrekt översättning.

Faunavård då kanske :-)

Du nämner även "pest control" och då antar jag att det är arter som inte är inhemska som du avser att kontrollera bestånden av... eller?

[Orkidétjuven]

Faunavård då kanske :-)

Du nämner även "pest control" och då antar jag att det är arter som inte är inhemska som du avser att kontrollera bestånden av... eller?

Jo den pestkontroll jag pratar om handlar om invasiva arter som människan har för hit, vissa medvetet, andra omedvetet. Råttor infördes både medvetet och omedvetet. MAori tog hit Kiore-stilla havsråtta som mat, medans norsk råtta och skeppsråtta tog sig hit med båt och immigranter. Lika så möss. Kaniner, harar, igelkottar och en mängd europeiska småfåglar, som näktergal, sparv, duva, olika arter av finkar, korp släpptes senare ut av acklimatiserings förbundet, ett förbund som vill få folk att känna sig hemma som i England.
I takt med att kaniner blev fler släpptes mink, iller och vessla ut för att kontrollera dessa och ja. Då blev det droppen efter att habitatetn börjar försvinna. Fåglar som utvecklats utan däggdjur i 80 miljoner år iochmed Nya zeeland som har legat isolerat hade inget försvar eller skydd.

MInk och possum från Australien introducerades för sin päls skull. De släpptes lösa med flit för att etablera sig i sitt nya ekosystem. Från 40 possums finns uppskattingsvis finns det över 60 miljoner possums på nya zeeland, vilka tillsammans tuggar i sig ca 20 000 ton växtlighet per natt. Men inte bara växter utan även fåglar, ägg, ödlor och insekter.
Över 40 fågelarter, 3 grodarter, en fladdermus och minst 3 arter av ödlor, samt en mängd insektsarter har redan dött ut.
Varje år äts ca 26 miljoner ägg och fågelungar upp av pestdjur som råttor , mink och vanliga katter.
Minken tar ca 12 000 North Island brown kiwis varje år. 95 % av alla kiwikycklingar dör innan 6 månader gamla.
Med 78 % står hundar för dödsfallen av fullvuxna kiwis.
Tillägga att även katter är ett stooooort problem. Och hälften av befolkningen på nya zeeland har fortfarande katt!

Nya zeelands skogar är dessutom beroende av fåglar för sin överlevnad. De spelar en viktig del av skogens ekosystem genom att pollinera blommor och genom spridning av frön och kärnor över stora avstånd. I samband med att fåglarna minskar har föryngringen i vissa skogar fallit med över 84 % på bara de senaste två åren. Pestdjuren är inte bara rovdjur, utan konkurrerar även om föda.

Problemet ligger dock bara inte bland ovanstående däggdjurarter. Introducerade fåglar som starar, myna och australiska skator orsaker en hel del problem för de inhemska arterna.- Starar är aggressiva fåglar som tränger undan och tar över bon och hålor för många andra fåglar som kakariki och kungsfiskare.
Myror och getingar är stora problem med, men mycket mer svårkontrollerade.

Listan kan utökas lång med flertalet hjortdjur, getter, svin, mytomspunna älgar och andra invasiva arter.
Men pestkontroll handlar även om ogräs. och här tar listan aldrig slut....