Bollpil - bladen svartnar - Tr�dg�rdsforumet

Bollpil - bladen svartnar

petpap Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-06-2011, 21:03 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 3 Medlem sedan: 03-06-2011 Medlem nr: 52 048	Hej! Vi k�pte tv� stycken bollpilar f�rra sommaren och de verkade inte trivas riktigt hos oss. Bladen var inte riktigt fina, utan hade bruna/svarta fl�ckar. Vi trodde p� att de skulle ta fart �ret d�rp�, men det har inte riktigt h�nt. Tr�den bor i G�teborg i lerhaltig jord i s�derl�ge. Vi planterade dom i ca 50cm diameter stora gropar och blandade ut jorden kring pilarna i groparna. Vi har inte st�dpinnar kring tr�den och det kan bl�sa r�tt h�rt. Dock har jag den senaste veckan stabiliserat dom med t�ltpinnar :-) Nu ser jag att det ena tr�den har likadana bruna/svarta fl�ckar p� bladen som f�rra �ret - dock bara p� nedre delen av tr�det (under kronan, vi har inte b�rjat stamma upp �nnu). Vad kan dessa fl�ckar bero p�? F�r mycket eller f�r lite n�ring? sjukdom? Vi vattnar pilarna ofta och har i lite kv�vebaserad n�rings�mne i vattnet...jag har sv�rt att tro att de lider av vattenbrist. De f�r var sin 10-literhink vatten efter en varm dag....det borde v�l r�cka? Tacksam f�r svar och tips!

Svar

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-06-2011, 23:00 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	Hej Den �r ser ut som Svamp sjukdom och det kommer om man ger v�xter mera vatten eller om man har tunga jord. Obs Jag ska skicka till dig lite informationen som jag hittade idag och hoppas att den ska hj�lpa dig: Rosrost �r den kanske mest fruktade av rosornas bladsvampar. Onekligen kan rost p� kort tid ta livet av k�nsliga rosor. Men rost �r ocks� den svampsjukdom som jag upplevt vara l�ttast att bek�mpa. Allt jag pr�vat har haft god effekt. Rosrost kan anta flera olika skepnader och sannolikt r�r det sig om flera olika sorters rostsvamp. Det knepiga med den kanske allvarligaste varianten �r att angreppen b�rjar p� �ldre blad l�ngst ner p� buskarna och �tminstone i b�rjan �r sv�ra att uppt�cka. Angreppen ser d� ofta f�rst ut som sm�, sm� orangef�rgade prickar p� undersidan av bladet. Senare syns de �ven p� bladovansidan, och de orangef�rgade prickarna p� undersidan �verg�r till att bli svartbruna sporsamlingar. Blad faller av i f�rtid och sv�rt angripna buskarkan st� nakna fram�t sensommaren. I andra fall yttrar sig rosrosten som n�got st�rre orangef�rgade fl�ckar ofta h�gre upp p� buskarna; dessa fl�ckar �r ofta f�rre och denna form av rost f�refaller vara mindre aggressivt spridningsben�gen. (Men det kanske ocks� �r ett f�rstadium till de m�nga sm� angreppen p� �ldre blad.) En annan form av rosrost tycks endast angripa omogna nypon. Den typen har jag bara sett n�gra f� g�nger och den verkar inte alls skada buskarna. Ytterligare en form, till synes av mer aggressiv karakt�r, angriper grenar i buskarnas �vre partier och �r mycket i�gonenfallande, grenarna kl�s av n�got som ser ut som utbredda klumpar av tjock ilsket orange m�larf�rg, fast med l�tt luddig yta. Det �r ocks� m�jligt att alltihop �r samma svamp och att det �r andra faktorer som g�r att yttringarna �r s� olika. Rosrost bek�mpas b�st genom noggrann hygien och f�rebyggande behandling. Duscha aldrig rosorna utan vattna enbart jorden; svampar trivs i fukt och fuktiga blad �r mer mottagliga f�r svampangrepp. Var �terh�llsam med kv�ve-g�dsling och gener�s med kalium. Kisel fr�n fr�kenextrakt kan antagligen ocks� vara nyttigt. Angripna v�xtdelar tas helst bort s� for de uppt�cks och kan l�ggas i komposten. Spruta f�rebyggande p� senh�sten och tidigt p� v�ren med det du v�ljer som ditt motmedel. B�st varaktig effekt har jag f�tt av f�rebyggande besprutning med trichodermasvampar (BINAB� TF WP). Men som sagt allt jag pr�vat har haft �tminstone tillf�llig effekt. M�nga albarosor f�r �rligen mycket rost och tappar alla bladen fram�t sommaren, men det verkar rosorna inte m� illa av. Rosor ur rugosagruppen f�refaller alltid ha lindriga rostangrepp som man inte l�gger m�rke till. Men vissa rugosasorter som till exempel 'Conrad Ferdinand Meyer' och 'Robusta' kan l�tt duka under p� grund av sv�rartade rostangrepp. Rugosahybriden Rosa x paulii (Rosa rugosa repens Alba) �r p� sensommaren ofta mer eller mindre bladl�s, men �verlever bra �nd�. Svartfl�cksjuka heter p� danska "str�leplet" vilket �r en m�lande beskrivning. Angreppen, som b�rjar p� �ldre blad, yttrar sig som svartaktigt runda fl�ckar med tydligt fransig kant. Dessa fl�ckar tillv�xer radiellt. Angripna blad gulnar och faller av. Svartfl�cksjuka �r den kanske vanligaste orsaken till den bladl�shet hos rabattrosor som de flesta av oss har iakttagit. Mycket f� rosor �r helt motst�ndskraftiga, men m�nga f�r bara l�tta angrepp. Sorter som �r k�nda f�r att angrips h�rt utan att n�dv�ndigtvis duka under �r till exempel 'Prairie Dawn', 'Heidelberg', 'Louise Odier', 'Iceberg' och 'Nina Weibull'. Andra sorter �verlever inte svartfl�cks-angrepp lika v�l. Mina allra v�rsta svartfl�ckshistorier har jag haft med 'Gloire de Dijon'. Det f�rsta exemplaret jag hade var alltid bladl�st n�r jag kom hem efter semestern, och eftersom blommorna hade n�stan samma f�rgnyans som v�ggen de lutade sig mot, tr�ttnade jag p� rosen. Det h�r var mycket l�nge sedan, och jag hade aldrig h�rt talas om svartfl�cksjuka utan trodde att blad-l�sheten var en egenhet hos rossorten. N�sta 'Gloire' jag k�pte fick luta sig mot en skrovlig stenmur p� v�stkusten. Jag hade t�nkt att det skulle bli mycket vackert. Men det blev det inte! Plantan hade svartfl�cksjuka �nda ut p� foderbladen, blomskaften blev ultrakorta och alltihop s�g el�ndigt ut. Dessutom smittades rosor som h�ngt med i flera �rtionden utan s�dana problem. Men det var denna upplevelse som fick mig att utarbeta den aktionsplan jag numera f�ljer (�tminstone i princip - och ibland). Andra svarta fl�ckar p� bladen Rosblad kan ocks� f� svarta fl�ckar av andra sk�l allt �r inte svartfl�ck som sk�mmer ... Runt insektsbett och andra mekaniska skador p� bladen kan det utvecklas runda svartaktiga g�rdar som �r missprydande men inte leder till att bladet gulnar och faller av. Vad fl�ckarna best�r av vet jag inte. Rosbladm�gel f�rekommer endast d� luftfuktigheten �r h�g: i v�xthus, vid l�ng-varigt fuktigt v�der eller st�ndig bevattning med spridare. Svampen ger oregelbundna fl�ckar som �r r�daktiga fr�n b�rjan men senare blir gr�svarta. Dessa fl�ckar �r inte runda eller fransade i kanterna som svart-fl�cksjukefl�ckar utan kantiga och skarpt avgr�nsade av nerver i bladet. �ven ros-bladm�gel leder till att bladen snabbt vissnar och faller av i f�rtid. Pimpinellsorter med de typiska sm� 'orm-bunksliknande' bladen f�r ofta r�daktiga brunsvarta fl�ckar eller prickar fram�t sensommaren. Jag kallar det f�r pimpinell- eller poppiusprickar. (N�stan all 'Poppius' jag m�tt har s�dana prickar p� bladen.) Det p�st�s att detta inte �r n�gon svamp-sjukdom, men hos mig f�rsvann prickarna d� jag b�rjade spruta med trichoderma. S� jag undrar, jag. Barkfl�cksjuka har under senare �r blivit ett stort problem f�r m�nga h�ngivna odlare av eng�ngsblommande rosor och kl�tterrosor. Sjukdomen yttrar sig som m�rka fl�ckar p� stammarna vanligen n�ra marken och ofta runt bladknoppar och taggar, men de kan ocks� dyka upp var som helst p� skotten. I gr�nsen mot frisk v�vnad �r fl�ckarna lilar�da. Efter hand utvecklas sporer i s�ren som d� blir gr�vita. Svampen v�xer in i stammen och kan t�ppa till k�rlen s� att grenen d�r. Den v�xer till under vinterns t�v�dersperioder, och angrepp som inte uppm�rksammas p� h�sten kan ha hunnit bli stora innan v�ren. Ofta kan man p� v�ren se att bladen p� vissa grenar utvecklas senare och l�ngsammare �n andra. Unders�ker man de nedre delarna p� en s�dan gren hittar man vanligen typiska barkfl�cksjukes�r. Om man inte sk�r bort grenen kommer tillv�xten stanna av och de ofta endast halvt utslagna bladen vissnar och grenen d�r. Barkfl�cksjuka gynnas av �verdriven kv�veg�dsling, av t�t v�xt och av vintert�ckning, s�rskilt med material som inte �r helt torrt. Tidigare skador, mekaniska eller efter mj�ldaggsangrepp, kan bli ink�rsportar f�r svampen. I f�rsta hand b�r man s� l�ngt m�jligt f�rs�ka f�rhindra angrepp genom att �rligen gallra ur sina rosor, endast vintert�cka rosor som annars har sv�rt att �vervintra n�jaktigt, g�dsla f�rnuftigt och sk�ra bort angripna partier helst innan sporer hunnit utvecklas. Noggrann bortsk�rning av mj�ldaggsangrepp ing�r i �tg�rderna f�r att f�rhindra barkfl�cksjuka. Fl�ckar som �nnu �r sm� och m�rka kan man kanske f�rs�ksvis pensla med n�got svampmedel. Det �r emellertid os�kert vilken effekt detta kan ha. Redan p� senvintern b�r rosorna inspekteras och angripna grenar sk�ras bort. V�xtdelar som �r infekterad med barkfl�cksjuka ska f�r s�kerhets skull br�nnas och inte l�ggas i komposten. St�ndigblommande och remonterande rosor sk�rs rena fr�n alla fl�ckar vid v�rbesk�rningen och hos dessa beh�ver barkfl�cksjuka knappast vara n�got problem. Rosor i god v�xt, p� bra, v�ldr�nerad och g�rna varm jord, med god n�ringsbalans och i luftigt l�ge klarar sig f�rst�s b�ttre fr�n alla sorters svampsjukdomar. Alltf�r gynnsamma omst�ndigheter och snabb tillv�xt kan dock g�ra rosorna k�nsliga f�r framf�r allt mj�ldagg och barkfl�cksjuka. rosrost_blad_2_es.jpg ( 23.25k ) Antal nedladdningar: 8 Rosrost svartfalcksjuka1es.jpg ( 16.38k ) Antal nedladdningar: 8 Svartfl�cksjuka MOGEL.jpg ( 12.54k ) Antal nedladdningar: 7 Andra svarta fl�ckar p� bladen Redigerat av Bassam: 03-06-2011, 23:04 Bifogade fil(er) ROS_1.jpg ( 23.25k ) Antal nedladdningar: 8 SVART_1.jpg ( 16.38k ) Antal nedladdningar: 7

Inl�gg i den h�r tr�den

petpap Bollpil - bladen svartnar 03-06-2011, 21:03

Bassam Hej Den �r ser ut som Svamp sjukdom och det komm... 03-06-2011, 23:00

Ezereht Jag vet inte vad som drabbat dina tr�d, men gropar... 05-06-2011, 00:52

Cilla Jag har sett detta i pilar, det �r nog inte pilsko... 05-06-2011, 11:02

petpap Tack alla sn�lla m�nniskor f�r era utf�rliga svar ... 12-06-2011, 21:33

Bassam Hej Jag sa att de l�gger p� ler tung jord s� de ... 12-06-2011, 23:46

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier