Tvättbjörn i Sverige?, Övervaknings kameror fångade tvättbjörnar på bild. Alternativ

[Orkidétjuven]

Nu handlar detta visserligen i Danmark, men visade sig dock vara en överraskning ändå. Tvättbjörn har påträffats i Sverige ett par ggr tidigare, men frågan är om det finns fler och om de faktiskt förökar sig.
Vad jag funderade över i artikeln är:

"Jonas Wahlström tror dock inte att vi någonsin kommer få ett rejält bestånd eftersom det skulle krävas en stor mängd djur som skulle ta sig hit på samma gång."

En "stor mängd" djur är en ganska vagt antal skulle jag säga. Det behöver inta alls vara många, om man nu iof inte menar ca 4o st är många. JAg menar att nya zeelands 70 miljoner possums härstammar från ca 40 individer. Visserligen som fick vara fredade enligt lag i 80 år.
Men likabra att ta hand om problemet innan dte blir ett problem, ocha tt de iaf har satt upp kameror utmed kusten är iaf en början.

Värt att veta iaf!

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.644720-...vag-mot-sverige

ps. Om de etablerar sig, ja då vill ni inte veta vad som händer....

[Orkidétjuven]

Jag skulle vilja se att Mellanspetten återintroduceras i Sverige, efter att ha varit borta i ca 30 år nu. Sista häckningen var 1980 i bjärka säby utanför Linköping. Sista gången de syntes till var 82. Idag Nationellt utdöd!

I Sverige var arten bunden till äldre ekskogar med grov bark och mycket döda grenar.

"Större samlade bestånd av nämnt slag finns endast på ett fåtal platser i landet och den begränsade arealen av sådan lövskog var avgörande för mellanspettpopulationens storlek. En successiv minskning av ek och andra äldre lövträd i perifera områden till följd av ändrat markutnyttjande kan ha haft negativa effekter på mellanspettbeståndets överlevnad. Populationens ringa storlek och begränsade geografiska utbredning medförde att arten sannolikt utsattes för inavelsdefekter i form av en kraftigt försämrad reproduktion. Extremt kalla vintrar under slutfasen påskyndade utdöendet.

åtgärder. Den östgötska populationens ekologi och hotsituation studerades inom projektet "hotade hackspettars ekologi" under perioden 1975–83. Projektet understöddes av WWF och SNV. Slutsatsen från detta arbete var att de kvarvarande ekbiotoperna i Östergötland har en alltför ringa omfattning och isolerad geografisk belågenhet för att ett långsiktigt bevarande av arten skall vara möjligt. Om en ny population av livskraftig karaktär skall kunna återskapas krävs först att samtliga nuvarande biotoper säkerställs. Skötseln av biotoperna måste vara inriktad på ett långsiktigt gynnande av eken. I ett förslag till åtgärdsprogram (1980-04-22) presenterades förslag till naturreservatsbildning inom artens häckningsområden och även samrådsområden i mindre biotopavsnitt av central betydelse för arten som vinterbiotoper och kommunikationslänkar mellan fåglarnas
häckningsrevir. Ett sådant omfattande skydd av biotoper skulle behöva kombineras med nyskapande av ekbiotoper för att en ny population skall kunna nå en livskraftig nivå. Ett förslag till en akut stödinplantering av mellanspett i Östergötland tillställdes SNV av projektet 1981-04- 21, men planerna hann aldrig sättas i verket. Under 1984 genomfördes en utredning om förutsättningarna att utplantera mellanspett i Sverige (1984-01-09). Förutsättningarna bedömdes då som mycket små såvida inte nya ekbiotoper kan skapas. En planmässig satsning på bevarande av ekhagslandskapet och en styrning mot ekskogsbruk främst i Östergötland och Blekinge skulle teoretiskt på lång sikt kunna ge möjlighet till en ny svensk framtid för arten."

Mellanspetten. Börje Pettersson 1987. Rev. Börje Pettersson 2001. Martin Tjernberg 2010 © ArtDatabanken, SLU 2011-01-20

Habitatrestaurering, gröna korridorer, samt translokationer tror jag är vad som krävs för att få en stabil population åter igen. Arten verkar dessutom vara mer bunden till andra arter av lövträd som bok än ek på kontinenten, kan detta vara ngt som kan hjälpa i dess räddning om man skulle förflytta fåglar från närmsta möjliga område.?

"Totalt är 91 svenska fågelarter rödlistade enligt artdatabankens rödlista från 2010. Sedan 1850 har 9 av dem försvunnit som årliga häckfåglar från Sverige. Stortrappen försvann redan i mitten av 1800-talet och de övriga arterna - svart stork, vit stork, lunnefågel, tornuggla, blåkråka, mellanspett och tofslärka - under 1900-talet. Även svartbent strandpipare är numera troligen borta som häckfågel från lokalerna i södra Skåne. Tillfälliga häckningar av tornuggla förekommer ibland och försök med återinplantering pågår för att få tillbaka vit stork till Sverige. Även härfågeln häckar troligen inte längre årligen i Sverige, dock häckade den 2008 i Västerås kommun.

Den vitryggiga hackspettens utbredningsområde har också minskat kraftigt de senaste hundra åren. Den hör nu till de akut hotade fågelarterna och enbart några få par finns kvar i Värmland och i Färnebofjärdens skogar. Projekt för att rädda arten pågår och utsättning av fåglar har under det senaste året givit några få ljusglimtar."

WWF

JAg vill bygga dammar, vattendrag och odla ek i framtiden. Ngn som är med?

[dahla]

JAg vill bygga dammar, vattendrag och odla ek i framtiden. Ngn som är med?

Jag brukar samla på mig ekollon, rönnbär, kastanjenötter, nypon och alla möjliga bär, nötter och frön när jag är ute i naturen om hösten... det blir en och annan dag för mig i naturen då... :-) Sen brukar jag välja platser att plantera dessa ganska omsorgsfullt. Nypon och liknande "buskar" får ofta en plats i någon kraftledningsgata eftersom dom inte blir så höga. Ekollon petar jag oftast ner på ett kalhygge i hopp om att dom ska få stå ostörda där i över 60 år. Rönn får rum lite överallt där det kan vara vackert med dom röda klasarna om hösten.

Det här med att anlägga våtvatten och naturliga dammar som gynnar djuren är ju inte helt enkelt om man inte har ganska stor mark att arbeta på där man kan avvara produktiv yta för jordbruk eller skogsbruk. Har man marken så finns det EU-bidrag att söka. På marken där jag bor nu fanns det när jag var liten (35 år sedan) tre naturliga sjöar som förbands med en å. Idag finns utöver dessa sjöar numera även 23 konstgjorda dammar där de minsta är cirka en halv hektar stora och de större är som en mindre sjö fast grundare. Jag har anmält mig som gratis arbetskraft i mån av tid om det ska anläggas fler våtvatten här omkring.

Nu är ju inte dom här dammarna skapade enbart för att gynna djurlivet eftersom man på marken bedriver jakt på änder i rent vinstsyfte och därför föder upp och släpper ut över 30000 änder årligen. Det häckar dock en och annan ganska ovanlig fågel runt dom här dammarna och utfodringen av änder ger ju givetvis även föda åt andra djur så ni kan ju tänka er vilket liv det är en tidig morgon vid dessa dammar... det är ett öronbedövande tjatter kan jag lova och jag tror det är lugnare i en storstad mitt på dagen :-)

Nu är det väl inte heller helt oproblematiskt att ha så mycket våtvatten på marken... det finns ingen som kan odla ärtor eller liknande häromkring... tusentals gäss häckar här och dom flyger till första bästa fält och fyller magen... varje dag... det är ju väldigt få fåglar som stannar kvar i häckningsvattnet ända fram till jakttid så "problemet" lämpar man ju över till lantbrukarna i närområdet.

Oavsett vilket så tycker jag att man ska försöka hjälpa till med att anlägga våtmarker om man får chansen... varje gång man passerar den lilla pöl man själv varit med om att skapa kommer man fyllas av en viss stolthet... lite som att skänka pengar till ronald mcdonalds hus...