Jag har haft Abessinier, och det är fullständigt underbara katter, men rätt speciella. De ser ut som små vilddjur, och det är de också; oerhört livliga och uppmärksamhetskrävande och förskräckliga musjägare om man låter dem gå ut.
Det går inte att hålla dem på armslängds avstånd, de vill vara med människor, så tätt inpå som möjligt och helst uppe i ansiktet. En abessinier som vill kela är nästan aggressivt kelsjuk, spinner, trampar, puffar och buffar tills den får den uppmärksamhet den anser att den ska ha. Alla mina abessinier gillade att ligga på axlarna. De klättrade på mig som om jag varit ett träd, och draperade sig som en boa om halsen så fort jag satte mig vid datorn.
Men lämpligare för en allergiker än andra katter? Jag tror inte det. de fällde hår, precis som alla andra katter, och min allergiska syster kunde knappt röra dem utan att få eksem. Konstigt nog har hon en bondkatt själv nu, och det verkar gå bra, förmodligen för att det är en utekatt, som inte är så kelen av sig.
--------------------
Viveka i Alingsås
|