CITAT (Motti @ 17-08-2011, 00:19)

Men varför i all sin dag skulle en 5 -åring ha nytta av sexualundervisning ? de har väl inget sexliv

det enda de behöver veta är att hålla sig undan från snuskgubbar och inte följa med främande män och kvinnor som lockar dom med godis och hundvalpar.Snälla nån låt barna vara barn dra inte in sexundervisning i en femårings liv de har fan ingen nytta av det då .
Se länkar.
http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Sex-...rns-sexualitet/http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=24448http://www.growingpeople.se/templates/Overview.aspx?id=24440http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=24447http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=24449Den sexuella utvecklingen sammanfaller med den kroppsliga, psykologiska, kunskapsmässiga och den moraliska utvecklingen.
Vi måste hela tiden ta hänsyn till barns ålder när vi bedömer deras sexuella beteenden, sexuella nyfikenhet, sexuella intressen och sexuella experimenterande.
0 – 5 år
Från det att barnet föds och fram till ungefär sex års ålder är kroppen och kroppens utveckling central för barnet. Barnet lär sig om kroppens funktioner. Sexuellt intresse, nyfikenhet, upphetsning och beteende är oftast spontant och uttrycks direkt, till dess att barnet får tillsägelse att sluta med ett visst beteendet. På så sätt får barnet en vink om att just det beteendet inte är acceptabelt. Det kan till exempel gälla ett barn som rör vid sin snopp eller snippa under en samling på förskolan eller vid matbordet hemma.
6 – 12 år
Från sexårsåldern och till början av puberteten, vid ca tolv år (åldern varierar stort mellan barn), saktar den kroppsliga utvecklingen in något.
Barnet har fått god kroppsuppfattning och bättre finmotorik. Utvecklingen koncentreras mer kring barnets kunskapsmässiga och mentala färdigheter. Det sexuella intresset består, men barnets behov av självständighet och integritet gör att de vuxna har mindre kontroll över vad det gör och tänker. Barnet har också lärt sig vad som är accepterat beteende att visa upp för andra. Kamraterna får en allt större betydelse under de här åren.
13 – 15 år
Under de första tonåren mellan 13 och 15 år ser barns utveckling väldigt olika ut. Hormonerna spelar stor roll och kroppen blir åter central.
Flickornas växande bröst och menstruation, pojkarnas målbrott och hårväxt på könsorganen är fysiska markörer för att barnet börjar bli könsmoget. Till detta kommer en ny medvetenhet om kroppens reaktioner och vilken påverkan de kan ha på andra.
Tonårstiden är för båda könen en tid av osäkerhet, spänning, av oberäkneliga, fysiologiskt sexuella reaktioner och av starka känslor. Det är också en tid av risktagande. Flickor och pojkar går över gränser för att se vad som händer. De testar roller, de testar andras reaktioner på olika beteenden. Ibland går de med på aktiviteter de egentligen inte vill vara med om och som de ångrar efteråt. Pojken vill bli man. Vara tuff, visa polarna att han har koll på det här med tjejer. Samtidigt som han ofta är vettskrämd och inte vet ett dugg hur han ska bete sig mot den flicka han vill ha. När flickan kommer upp i tonåren är det viktigt för henne att uppfattas som sexuellt attraktiv. Det gör att hon kan hamna i en utsatt position där hennes egna önskningar och egen sexualitet får svårt att göra sig gällande. Istället formar hon sig efter pojkens eller mannens förväntningar. Ännu mer förvirrat kan det bli för den pojke eller flicka som upptäcker att de attraheras av någon med samma kön, eftersom de då också måste ta ställning till hur omgivningen kan reagera på dem som avvikare från heteronormen.
16 – 19 år
I de senare tonåren, åldern varierar starkt, saktar den kroppsliga utvecklingen in igen och den hormonella balansen stabiliseras.
Den unge har nu förhoppningsvis accepterat den nya bilden av sin kropp och har ofta haft sitt första samlag eller andra sexuella erfarenheter med en partner. Identiteten börjar få en tydligare form. Många har ingått kortare eller längre relationer där sexualiteten är en del.