Dvärgbandmasken, Info och fråga Alternativ

[Christa]

Jag läste att barn sällan smittas av dvärgbandmasken. Deras immunförsvar tar kål på den och medelåldern på dom som smittas är 54 år.

Har ni vidtagit några åtgärder på grund av att smittan kommit in i Sverige?

Jag känner mig osäker på hur jag skall göra men jag kokade plommon som var fallfrukt eftersom grannen berättade förra året att en räv brukade komma och äta av dom förra sommaren.

På något ställe har jag för mig det stod att det räcker med att skölja men på något annat ställe står det att de inte vet om äggen går att skölja bort.

Frukt är i och för sig lättare att gnugga på än om man skall skölja lingon och blåbär.

Jag äter inte råa lingon i skogen längre i alla fall men blåbär åt vi en del på ris som satt högt.

I underlaget för beslutet om de skulle bekämpa dvärgbandmasken och försöka få bort smittan från Sverige så har de på plussidan bara tagit med kostnaden för dom som blir sjuka. Det är ju mycket mer än så tycker jag.

[Myosotis]

Det är ju mycket mer än så tycker jag.

Ja, t.ex. livskvalitén hos alla som blir ledsna över att inte längre kunna plocka en handfull smultron och stoppa in i munnen. Jag åt smultron i år, lite vemodigt, det kanske var sista gången i mitt liv... Jag vet inte hur jag ska göra faktiskt. Att ta hem smultron och tvätta dem är inget alternativ, de är ju mosade när man kommer hem med dem. Man kanske skulle flytta till en storstad med bara betong. Först kommer fästingarna och gör att man inte kan röra sig fritt längre under en stor del av året, det tror jag till stor del beror på jordbruks- och skogspolitiken, dvs. igenplanterade beteshagar med hög och fuktig vegetation. Att man utrotar denna landskapstyp och med den en massa arter är i sig så sorgligt så fästingarna spelar mindre roll i sammanhanget. Och nu dvärgbandmasken. Snart finns det inget kvar att njuta av. Hade det varit ett pris på göktytans överlevnad eller människans rätt att känna sig glad så hade det varit lönt att bevara betesmarkerna och bekämpa dvärgbandmasken. Jag blir oerhört besvilken, ledsen och uppgiven.