CITAT (Ugglemormor @ 31-08-2011, 15:23)

Det är ju så som du säger att mår man inte själv bra, hur kan man då visa en annan fasad utåt, innan man har redd ut sina egna beskymmer och sitt mående.
När jag nämnde att man kan finnas till hands för någon som har det svårt, betyder också att man själv är i balans att kunna ta del av den andre som inte mår bra. Är man inte det så dras man snart med i eländet, och då gör det ju ingen nytta.
Kanske kan jag älska mig som jag är, vet inte om det alltid stämmer heller för jag är mer som en mussla när jag mår dåligt, släpper inte in någon, men vet med mig att det varar så länge det behövs och sen hämtar man krafter igen till omvärlden.
Det är lite för onyancerad att enbart använda orden hat - kärlek, vilka är ju ytterligheter för så är ju inte världen runt om oss. Det finns massor av nyanser mellan dessa 2 ord.

Jag håller inte alls med dig.
Jag måste inte alls vara "i balans med mig själv" för att engagera mig i andras olycka. Och nej, jag dras inte med i eländet och blir onyttig heller!
Styrka att hjälpa andra är då rakt inte alls
tvunget knutet till att man gillar sig själv på något sätt.
För en del är det säkert så och för en del av oss andra är det inte så.
Sedan undrar jag lite över vad du menar med din första mening. Vad då "visa en annan fasad utåt"? Vad menar du med det?
Mina känslor för andra är ingen fasad, det är äkta känslor.
För mig är en fasad lite form av oärlighet. Det man vill att andra ska se. Kanske det betyder något annat för dig?
Sedan har jag inget behov av att tala om för varje människa jag möter/hjälper, vad dåligt jag tycker om mig själv eller vilka bekymmer jag har.
Det kanske kan anklagas för att vara en fasad, eller? Å andra sidan ljuger jag inte heller och säger att jag gillar mig själv.
Sedan finns det ju människor och djur som man kanske inte kan mörka det för då de själva är "pejlare". Det innebär dock inte att man måste ta upp det utan man kan bara lämna det därhän.
Du säger att du behöver agera mussla när du inte mår bra. Det visar ju bara på att vi alla är olika. Inte att det ena eller det andra sättet är det rätta.