CITAT (Ugglemormor @ 04-09-2011, 10:39)

Så är det, men man ska inte ta emot allt och tiga? För tiga kan jag inte längre om jag blir hotad, hånad.
När mor går över gränssen en vacker dag, har några av oss skrivit papper om att inte delta varken ekonomiskt eller med egen närvaro vid begravning.
Vi har redan gett anvisningar på papper till vår doda man ang. begravning, det som mor har berättat om det.
Inte en begravning till med slagsmål och poliseskott! Bättre minne av mor att man inte var där för att man har blivit hotad när man fixade en godman. .....

Usch, så tragiskt det du beskriver, men jag tror ändå inte att arvstvister av det slaget är särskilt vanligt.
Mina bröder, har två, är mina allra bästa vänner och förutom min man och mina barn de människor som står mig närmast. Att materiella ting skulle splittra oss står inte på kartan. Arvsdelningen efter våra föräldrar skedde i bästa sämja och generositet med stor omtanke om varandra. Likadant har det varit i min mans familj
Gita