CITAT (Anki på Öland @ 09-09-2011, 13:34)

Jag jobbar inom vården nu och dom flesta jag jobbar ihop med är födda på 70-talet och flera börjar redan få problem med förslitningsskador. Nacke, rygg, axlar och armar..... tanken att dom har 20-25 år kvar att jobba är ganska skrämmande - undrar om någon av dom jobbar kvar då....
Det stämmer säkert. Men det jag efterlyser är att man försöker se till helhet och syfte. Jag själv har jobbat inom handel sen unga år och jag har haft upprepade sjukskrivningar just för rygg samt stressreaktion. Jag själv är inte överdrivet förtjust i tanken på senarelagd pension. Jag blir aningens frustrerad över är att syftet med mina inlägg är att försöka resonera ur andra perspektiv och se till omfattning. Just beträffande senarelagd pension så vill jag att man ska ställa sig exempelvis frågorna: Syftet med detta? Vad har ändrats sen när dom satte pensionsåldern till 65? Hur såg samhället ut då? Hur ser samhället ut nu?
Trillade in just på detta med betungande jobb och landar då inom vården. Mina funderingar blir då:
-Hur många jobbar inom vården? -Hur många har omfattande problem? Vad/vilka? Ska vi grunda hela Sveriges pensionssystem runt den kategorin? Vi kan alla vara eniga om att det är en skitsituation att folk blir sjuka, tror inte att någon har något motargument till det.
Det känns som oavsett vad man skriver när man försöker tänka, resonera och bolla så landar det i att ytterst fåtal försöker se till helheten eller försöker tänka ur ens perspektiv, svaret här är allt för ofta att folk är onda och ska tjäna pengar. Vilket är ett motargument som inte tillför ett skvatt. Faktum är att sjuka kostar pengar för alla, både för individ, för företag, för stat, det lönar sig med andra ord inte för någon. Mitt sätt att tänka när det kommer till alla dessa former av funderingar är: Varför? Vilka kostnader uppstår pga detta? Syftet med detta? Vilka konsekvenser? Etc. Det är lite skitsamma med mina egna erfarenheter för att jag är en liten, liten del av detta land.