Aspergers Alternativ

[tummeliten]

Jaha har varit med min stora 34-åriga tös och fått diagnos aspergers med adhd förmodligen, känns bra hoppas nu att hon kan få den hjälp hon så väl behöver , är det någon som h ar erfarenhet av detta eller som kanske även har det och har funnit sej i tillvaron ,det som är det värsta just nu är att hon är så fruktansvärt trött
jag hoppas det beror på sjukdomsbilden för då kanske det finns någon medicin

[Farbror Blå]

För det första är det skönt att se att ni alla behärskar namnet, har hört personer som JOBBAR med berörda människor kalla det "aschberjer"..

Asperger visar sig olika på tjejer och killar.

Killar är oftast lättdiagnosticerade, eftersom dom har symptom som vi känner igen från filmen Dustin Hoffmans Rainman. Dom blir ofta fixerade vid vissa saker, detaljer, intressen. Har sett några pojkar som totalt fascinerats av elfte septemberattentaten i Usa.
Inte avvikande? Nej, kanske inte, men efter ett års fascination, klippande av bilder, läsande av artiklar, ivrigt samtalande kan man lätt kalla det lite avvikande.

Killarna har ofta symptom som dessa: entonig eller spänd röst, ibland i ovanligt tonläge
obehagskänsla vid beröring. All slags lättare beröring som kramar, klappar, ofta kan duschvatten kännas som det gör ont. Att ta i disktrasor, baka bröd mm kan vara "äckligt"
Inget JAG dom förstår inte/ kan inte relatera till "mej själv" annat än "jag vill".
Inget eller nedsatt tidsperspektiv ingen klar uppfattning om kvartar, halvtimmar. tråkiga saker blir tråkiga efter tio sekunder, roliga saker kan fortsätta i timmar.
Sen mental pubertet Tonårskänslorna kommer ofta senare än hos andra killar, ofta i övre tonåren. det är ofta här depressionerna kommer. Plötsligt ser killarna att de är avvikande/känner inte igen sej. Människorna runtomkring har redan blivit vuxna och de blir ofta isolerade. Inga klasskompisar-
Svårt att få kompisar Aspergerkillar kan ha svårt att få kompisar, för dom har inte den sociala koden riktigt, att ge och ta. De förstår kanske inte meningen med att hälsa varje gång man möter någon, förstår inte hur man ger av sej själva.

Svårt med förändringar fasta rutiner är A och O. Här vill jag dock påpeka att i många fall har killarna jag mött klarat långt värre omställningar än föräldrarna tror är möjligt! Det gäller bara att presentera "det nya" på rätt sätt. I min mening är det för vanligt att man talar till killarna som om dom var små barn och daltar, vilket är helt off limits! Då får man en konflikt direkt. Tala till dom som om dom vore vuxna, förklara
"idag kommer en annan chaufför att köra bussen, Bosse är sjuk"

Jag har jobbat med ungdomar och flera Aspergerpojkar. Det har inte varit helt okomplicerat, men väldigt givande. Se på reklamsnutten på TV! Man fastnar lätt i att symptomen kan hindra och glömmer resurserna dom besitter.