Besviken på Plantagen Farsta - igen!, Man ska inte handla där Alternativ

[Anna-Karin Lundb...]

Jag har just kommit hem från Plantagen i Farsta, besviken. Dåligt bemött när det ändå är de som gjort fel.

OK, det började så här: Jag köpte tulpanlökar förra hösten, planterade och väntade. I våras blommade de och jag blev väldigt besviken när knopparna öppnade sig och de blå papegojtulpanerna var röd- och gulspräckliga. Jag hade köpt tre påsar men ingen enda var blå. De var planterade ihop med rosa, så det blev inte snyggt - allt jobb jag lagt ned och förväntan på hur fint det skulle bli... Inget av det blev som jag tänkt.

Jag åkte till Plantagen och visade blomman, men eftersom jag inte hade kvittot med mig så sa de att de inte kunde göra något, tyvärr, la de till. Jag menade att de måste få veta att deras leverantör sålt felmärkta lökar, eftersom tre påsar var helt fel. Berättar jag inget får de ju inget veta, jag kände mig skyldig att tala om. De ville inte veta, så var väl lättast för dem.

Men jag kände att det inte VAR ok, så jag åkte dit igen med blomma och kvitto. Pratade med en annan personal som förstod mig, sa att det var bra att jag sagt till så de fick veta. Han bad mig ringa nästa dag då butikschefen var där. Jag gjorde det, hon sa att jag skulle skriva på kvittot att vi pratat och att jag skulle komma in på hösten när de hade nya lökar i lager. Fast det vara bara jag som hade klagat, så ingen annan hade fått fel. (Eller snarare - sagt nåt, trodde jag!)

Jaha, nu var det höst så jag åkte dit med mitt kvitto. Men personalen var inte tillmötesgående, trodde inte på mig. Två ur personalen frågade ut mig, de undrade varför jag inte kommit i våras - trots att jag sa att jag varit inne två gånger OCH ringt butikschefen. De trodde inte på att tre påsar med lökar skulle vara felmärkta. De undrade om jag trodde att "nån där skulle ha häftat om påsarna?". Jag förklarade att jag grävt upp gräsmattan, planterat de rosa och blå tulpanera där och satt ned plastetiketterna som ligger i påsarna för att vara säker på vad jag planterat. Och där det ska komma blåa tulpaner kommer rödgula! Hur kommer det sig då, undrar jag. De svarar att "då har sorkarna ätit upp de blå, de rödgula måste ha legat i jorden sen tidigare". Och förresten så var de inte så blå i verkligheten som på bilden på påsen och jag hade ju köpt andra också, jag måste ha blandat ihop dem!

Jag gillar verkligen inte rödgula blommor så jag skulle aldrig ha köpt dem, det är därför jag vill få klara upp det här. Det är de som gjort fel och jag känner mig lurad att köpa något som inte var det som sas, något jag aldrig skulle köpa om jag visste vad det var. Det handlar mer om att de blåst mig, mer än pengarna jag köpte lökarna för. De sa i alla fall att "ja, du får väl ta nya påsar då! Det är inte försent att plantera än". De hade nämligen utförsäljning på alla lökar, hyllor och trådbingar var märka med "50%" och det fanns massor. Ändå bråkar de över tre påsar!

Jag jobbar själv i butik och vet att man inte kan behandla kunder så! Om jag nu ville ha nya lökar, ge mig tre reapåsar och önska mig lycka till, bråka inte när det är butiken som gjort fel! Jag har tidigare klagat på företag som Plantagen och nu har jag verkligen fått bekräftat att det endast och enbart är pengar som spelar roll. Det är osmart av dem, för nu kommer jag aldrig mer att handla där - så mina pengar kommer de inte att se röken av.

När vi gjort klart trallset med kvitton och så tog jag mina saker, sa tack för hjälpen och hej då. De svarade inte.

[Anna-Karin Lundb...]

Johanna, dina blåa papegojtulpaner ser t som mina! Jag hittar inte bilden jag tog på mina, men ska leta.

Plantagens fel var att de blev störda på mig - när jag berättade att det var fel på lökarna. Jag fattar att tanten som jobbade när jag köpte dem inte gjorde fel, hon visste ju inte. Varför är det då så svårt att vara på kundens sida när denne sen kommer och visar felet? Hade jag jobbat där hade jag sagt "fan va synd, vi hade ingen aning, va bra att du sa till". Men tanten blev stött och sur!

Klart att det finns bättre ställen, jag handlar helst på "riktiga" (privatägda) handelsträdgårdar där personalen månar om de kunde de lever av.

Mina tulpaner var praktexemplar - men fel färg. Man gillar olika och jag gillar inte rödgula blommor. Problemet är att jag inte gillar att slänga bort nåt som lever, min filosofi är att jag tar hand om det levande jag tagit hit. Det stör mig att behöva gräva upp och ta bort något som trivs och lever här. Kanske löjligt med tulpanlökar, men jag tänker så. Nu har Plantagen stört mina cirklar, jag hade aldrig tagit in dessa i min "familj" om jag visste hur de såg ut. Nu grunnar jag på hur jag ska göra - för jag måste frångå mina principer. Antingen gräva upp dem och ge bort dem eller stå ut med att ha fel färg på min rabatt. Jag hoppas att de inte kommer upp i vår, då är problemet löst. Såna "fina" tulpaner förökar sig inte så lätt va?

Jag kan inte kasta levande växter på komposten bara för att jag ledsnat på dem. Jag övar mig på att ge bort dem till vänner som vill ha, men jag känner ändå att de som kommit till mig ska stanna här och vara trygga. OK, jag fattar hur det låter, men jag har i hela mitt liv levt med djur. Ofta såna som andra inte vill ha och därför har "dumpat". Sånt tycker jag är dålig stil, ett svek. Jag vill inte känna mig som en svikare, gäller både djur och växter. Därför behåller jag det som kommmit i min vård. Då lever jag efter mina principer och det känns bra. Fast ibland blir det ett dilemma, jag erkänner det.