CITAT (Mollis @ 18-11-2011, 19:34)

Min älskade Mollis (15 år) gick hastigt bort i tisdags, jag är fortfarande chockad och så gränslöst ledsen, kan nästan inte ens skriva detta. Jag tänker mycket på Biggan som har det lika svårt just nu och gråter med henne.
Det är alltid jobbigt att förlora en fyrbent följeslagare, men när det går hastigt och man själv inte är beredd - ja, då känns det etter värre - hur omöjligt det än kan tyckas!
Det finns igentligen inte något jag kan skriva som kan lindra, men ändå ...
Här på forumet ser du i alla falla att vi är många som känner med dig och du behöver inte drabbas av "det var ju bara en katt". Jag - och många med mig - vet att sorgen känns lika mycket för det och något "bara" helt enkelt inte existerar.
En liten, liten tröst kan ändå vara att ni fick många år tillsammans. Det är ju en av fördelarna med just katt - de hänger ofta med rätt länge! Har själv några som "går lite på övertid" och jag värdesätter varje dag vi får tillsammans.
Stor tröstkram!