Tack för svaren. Det är mycket som hänger ihop med broarna, både vägar och fakta runt detta. Vägarna han alltid varit viktiga i Sverige, särskilt under stormaktstiden när man behövde samla in soldater för att kunna slåss med. Bönderna var skyldiga att hålla vägarna i acceptabelt skick för att konungens män skulle kunna färdas i landet. Dessa sökte husrum också hos bönderna som även där var skyldiga att ställa upp, plus skjutshjälp. Bönderna klagade så till slut blev det rättning i leden. Under mitten på 1600-talet utvecklades ett gästgiveri och skjutsväsende, drottning Kristina var pådrivande i detta men även andra regenter. Gästgiverier byggdes med ungefär 2 mils avstånd längs alla viktiga vägar. Bönderna skulle ställa upp med hästskjutsar som tidigare men nu fick de betalt efter fastställd taxa. För att bedöma längden på skjutssträckorna mättes alla vägar upp med snören och milstenar sattes upp. Först av sten men senare även av järn. För varje mil sattes en milsten upp. Mitt emellan dessa sattes halvmilstenar upp där det så behövdes. Ibland även kvartsmilstenar mellan dessa. Däremot förekom det ingen sammanlagd vägsträcka, man fick räkna ihop alla sträckor själv. En milsten visade bara att det var en mil till nästa milsten, en halvmilsten att det var en halv mil till närmaste milsten osv. Bönderna fick betalt för hur långt man körde och kungens män betalade ur egen ficka. Likadant på gästgiverierna. När resenärerna kom hem fick de i sin tur betalt för sina utlägg när de redovisat utgifterna, så reseräkningen är en svensk uppfinning som är mer än 350 år gammal. Vem som helst fick dock inte resa långt, det krävdes i så fall inrikes pass.
För att korsa vattendrag krävdes det broar eller färjor. Större broar byggdes av staten eller andra offentliga inrättningar, det var för stort bygge för enskilda bönder. Vägarna underhölls som sagt av bönderna och det var olika bredd på de olika vägtyperna, riksvägarna var bredast, vill minnas 6 meter, och de smalaste ledde till kvarnar och liknande viktiga platser. Längden mättes givetvis upp med den gamla svenska milen som är 10 688,4 meter, eller 6000 famnar eller 18000 alnar. Eftersom man mätte med snören blev mätningen så där men det var ändå ett viktigt steg. Utländska besökare blev imponerade av det hela med vägar, milstenar, skjutsar och gästgiverier. Övriga Europa låg långt efter. Romarriket var visserligen på sin tid nog bättre organiserat men det var länge sen. Detta var en liten summarisk sammanfattning.