|
:-) allihopa, särskilt Mike.
Vad synd, vi hade inte så skilda uppfattningar som jag trodde! Vi kan väl försöka polarisera lite där det går...
Men först: Jag står gärna på "lynchningsbarrikaden" med dig. Det finns inga bra populärskrivna böcker om träd på svenska, som beskriver dess biologi och vård. Det mesta som är skrivet om t ex beskärning är dåligt, illa sammansatt, fullt av alltför gamla rön, beskriver inte syftet med beskärningen eller generaliserar så att det bara blir rätt i något sammanhang som närapå inte existerar. Och framför allt: De beskriver alltför lite hur man tolkar trädens signaler, hur träd "fungerar", och hur man definierar sina egna behov av trädet.
Många av mina kursdeltagare vittnar om detsamma, också om de läst hela floran av populärlitteratur som finns. de flesta böcker är inriktade på att se träd som grenar som spretar åt ena eller andra hållet. Inte hur man ser vad ett enskilt träd behöver för att leva friskt, säkert och långlivat.
Och inte finns det något särskilt bra sammanfattande för proffs heller. EACs handbook kanske är den bästa på svenska (ändå). Jag brukar till kursdeltagare rekommendera den, Nya beskärningsboken av Vollbrecht, och Trädens biologi och vård av densamme. Det känns ändå inte bra.
...anser jag att man vid träd som uppnår en höjd över 10 m (väldigt generellt uttryckt) bör anlita en arborist vid beskärning och vård, om träd över 10m måste beskäras är en annan fråga.
OK. Jag tror att just denna tumregel skulle fördyra trädinnehavet så mycket så att man till och med ökade fällningstakten i bostadsområden. Bara på min tomt (typisk fritidshustomt från 1930-tal) skulle en arborist få jobba minst en dag, kanske två med inspektion. Samma i stort sett hos mina grannar.
Frågan är också om det är motiverat, med tanke på hur få som skadas och dör av träd.
Å andra sidan anser jag också att man oftare än idag bör låta sina träd inspekteras för att undvika att göra misstag med dem. Särskilt vid minsta oro, eller då man upptäcker förändringar hos trädet, eller INFÖR ombyggen. Jag får fundera på vilken tumregel jag skulle vilja föreslå, som är lika konkret som din.
Här har vi oppenbarligen väldigt olika erfarenheter, jag som du jobbar också i Stockholmstrakten och jag skulle säja att många av de träd jag kommer till i privata trädgårdar är blivit felbeskuren nån gång antingen med ett eller flera för stora beskärningssnitt eller kraftiga reduktioner, merparten av dessa kunne ha undvikits vid rättidig insats eller flera lindrigare insatser.
Ja, så är det. Jag svarade på påståendet att det inte fanns områden med 150-åriga träd som inte beskurits. Det är inte detsamma som att många träd är felbeskurna. I stort sett alla områden har bådadera; äldre (liksom yngre) träd som tokbeskurits, SAMT friväxande, obeskurna äldre träd.
Jag menade inte att träd behövde 150 år för att bli 10 m ej heller att alla träd över 10 måste inspekteras eller beskäras (se ovan)
så synd ;-). Samsyn här.
och kostnaden för trädvård ser jag på ett helt annat sätt, nämligen som en investering i fastigheten på lika fot som nytt tak eller målning är det och jag tror att framtiden kommer att bevisa det.
Detta kan jag också dela. Frågan för mig är vad som sker om man har riktlinjer som att alla träd över 10 meter måste ha särskild vård, experttillsyn mm. Jag tror det leder fel. Men jag tänker på saken, det är en pedagogisk fråga. Vi vill båda att fler träd ska få bättre tillsyn.
Sedan är jag inte av den åsikten att en beskärning tar bort trädets naturliga form tvärtom är målet att anpassa ingreppet efter det specifka individ man jobbar med efter artens karaktärisitika och rätt utförd kan beskärning förlänga trädets liv avsevärd.
Japp. Men jag anser också att det finns värden i friväxande träd, särskilt i villaområden. Det finns biologiska värden i det obeskurna, liksom estetiska. Värt att skriva mer om en annan gång.
Visst är det så att träden kan klara sig utan beskärning och att de har ett komplext system som är utvecklat genom tusentals år utan mänsklig inblandning, men det är i naturmiljö inte i de stiliserade miljöer vi erbjuder dem i vår närmiljö och ej heller med de krav vi ställer på säkerhet och utrymme i samhället.
Japp, men många bostadsområden kring städerna är inte totalt urbaniserade (eller "stiliserade"), och jag anser också att det finns värden i att de inte blir det.
Och beträffande ursprungsfrågan är min första inskydelse inte att reduktion är lösningen när det är en lind, som sagt är en av lindens största svagheter ofta svaga infästningar och väldigt täta kroner med mycket dött och då är det en avlastning av specifika partier samt en urglesning och rensning av kronan som behövs en vanlig åtgärd som inte heller tar när så mycket tid som en reduktion men det går inte att säja utan att ha sett trädet.
Japp. Jag kan naturligtvis inte heller säga vad som bör göras med den här specifika linden för att göra den så säker som platsen kräver. Känner man minsta oro bör man ta in en arborist att kika på det.
Däremot tycker jag inte att denne ska få frågan "vad kan man göra med det", utan det som frågeställaren var orolig för - "finns risk för fall, knäck eller att grova grenar faller".
Det är viktigt att arborister inte överarbetar, dvs skär i träd för att det KAN göras. Det är då som trädvård där det verkligen behövs för trädens säkerhet och överlevnad får ett rykte att vara mycket kostsamt. Alla som jobbar med träd måste också vara beredda på att åka ut på inspektioner och säga "mycket kan göras men för säkerheten är det inte nödvändigt här." DET inger förtroende för branschen och yrket, tror jag.
--------------------
|
När ta hjälp av arborist?
12-01-2012, 09:55
