CITAT (malcolm @ 16-01-2012, 13:21)

Förstår att det är dyrt och att det krävs utbildning för att få använda, inte bara att kvista över till Jula och köpa ett gäng men för uppröjning efter en storm liknande Gudrun måste det vara suveränt.
Nu har jag inte personligen jobbat med sprängklämman men båda i DK och England har jag sett den i akton då var det dock vid beskärning för att få oregelbundna brott för ökat biologisk diversitet.
Däremot var jag i Småland efter Gudrun och har gått på stormfälld skog efter båda större och mindre stormar sedan 92 och det finns även vid stormfall ett krav på att få så många rummeter virke ut av skogen som möjligt.
Just efter Gudrun där så många dog såg jag personligen båda privatpersoner och utlänningar främst från öst (lettland och polen) som inte ens hade en hjälm med sig men åndå kapade loss, vilket gav en känsla av att kunskapen och erfarenheten var väldig liten vid väldigt många och att billig arbetskraft var viktigare, så ärligt talat var jag förvånat över att inte fler dog!
När man står i ett parti av skog där det ligger träd som ett plockepinn spel i 8 - 12 meters höjd tror jag att en kombination kan vara bra, gå inn med såg och rädda så mycket virke som går men ha tillgång till sprängklämmor till de riktigt svåra partierna.
Har man sett den personliga tragedin det är för små skogsägare att få flera generationera arbete förstörd med konkurs och ev skulder till följd förstår man också behovet av att få ut varje krona som går.
Jag tror inte att svaret på dödsfrågan ligger i proccessorer eller sprängklämmor men däremot utbildning och erfarenhet, för vad hjälper det att du kan lära dig att kapa i stormfälld men inte få göra det praktiskt för eller senare står vi där igen och behöver 200 man att rycka ut nu!
Kunskap är färskvara och just när det gäller livsviktiga uppdrag är det kunnandet, erfarenheten och känslan som räddar liv.