Tack för berömmet! Ja, sulawesii, livet är så flyktigt och vi tar nog det för givet för ofta. Igår höll det på att fly från mig själv. Var ute med mina vänner på en restaurang för en gångs skull och där satte jag såklart i halsen. För det mesta brukar det ju gå att hosta upp det som fastnar, men om det nu var en lökflaga eller vad det var, så lade det sig som ett lock över luftstrupen. Jag var nära medvetslös innan mina panikslagna vänner, (alla kortare än jag) hittade en lång kille som kunde lyfta mig i det där greppet bakifrån (kommer inte håg vad det heter) så jag fick hjälp att hosta så pass att jag fick in lite luft. En fruktansvärd upplevelse, jag är fortfarande chockad och har ont i halsen, men jag lever! Underligt hur tankarna far i huvudet i en sådan situation....jag tänkte på barnbarna och mina katter och underligt nog hann jag tänka att min flytt skulle ha varit förgäves....Än en gång blev jag påmind om att man ska ta vara på tiden man har....
|