En riktig nostalgitripp.. Alternativ

[Gunilla T]

..fick jag när jag råkade hitta detta unika reportage om den gamla järnvägen från Nykarleby i Finland. Jag är född och uppvuxen i Nykarleby som förövrigt är Finlands minsta stad.

Någon har gjort sig mödan att följa och fotografera hela vägen där linjen gick fram från Kovjoki station strax utanför Nykarleby och genom staden ner till Andra sjön. Järnvägslinjen torde vara den allra kortaste i hela landet.

Staden är sig lik förutom att gatorna är asfalterade, när jag växte upp var det vanliga gator med grus.

Slutstationen Andra sjön ligger vid Bottenviken ca 3 - 4 km från Nykarleby. Dit cyklade vi ungar varje dag under sommaren för att bada. En "rölimonad" och en speciell sorts munk som kallades "gris" var hela dagens färdkost. Då fanns inte längre den gamla järnvägen i bruk från staden ner till sjön.

Nu ligger där båtbryggor men när vi badade där fanns endast en pir utbyggd och en bit ut i vattnet låg Loppan, en liten holme där segelentusiasterna höll till.

Vem det än är som gjort denna resa med kameran så torde han/hon vara en f.d. Nykarlebybo som velat uppleva sin barndoms bygder.

http://postvagnen.com/forum/index.php?id=584089

[Gossen Ruda]

Såsom trägen Postvagnsresenär, fast under eget namn, känner jag väl till signaturen pgr. Tror han är lokförare på VR men det finns en liten risk att jag förväxlar honom med en annan.

[Gunilla T]

Såsom trägen Postvagnsresenär, fast under eget namn, känner jag väl till signaturen pgr. Tror han är lokförare på VR men det finns en liten risk att jag förväxlar honom med en annan.

Sedär, världen är liten numera. Det finns ju förstås en möjlighet att denna person är född i Sverige av invandrade föräldrar men om det är någon i min egen ålder så är personen troligen någon jag känner.

Jag har ett väldigt dunkelt minne av att jag i andakt åkte med tåget från Nykarleby till Kovjoki station men minns inte varför, i Kovjoki fanns inget annat än några hus och så stationen.

Malcolm! ..känner inte igen mig på bilden. Det borde vara Långören på andra sidan men det liknar inte...och så asfalten där bilarna står, den fanns ju förstås inte då.

"Andersjöön" var ett paradis på somrarna för oss ungar. Så fort isen gått var det dags för ett dopp och så gömde man den våta baddräkten för morsan...

Där lärde man sig snabbt att simma, om inte, blev man ikastad. Stränderna var fin havssand och fullt med vackra sjöstenar. Vi "pedade" till sjön och det gick enkelt, mycket nerförsbackar men vägen hem efter en hel dag i vattnet och solen kunde vara rätt kämpig...