Kväve till träd, Olika effekter på olika "sorter"? Alternativ

[Mia i trädgården]

Jag funderar kring detta med Kväve som gödning till träd. Gröngödning med kvävefixerande växter har jag läst på flera ställen är bra (och provat själv med god effekt på äppelträd). Medan kväve i t.ex. konstgödsel inte är bra för träden.

Hur kommer det sig att samma ämne har olika effekt beroende på vart det kommer ifrån? Har det med hur det frigörs, under hur lång tid eller vilken form det är i?

Hur är hönsgödsel som gödning till träd och vedartade växter med tanke på att det är rikt på kväve?

[Cilla]

För det praktiska jobbet med träd är det generellt som kerstinbern skriver det viktigaste: Att inte gödsla med medel tagna utifrån (höns, gräsklipp eller konstkväve t ex) efter midsommar. I norr slutar man nog tidigare för att inte få en alltför sen invintring, medan man på skyddade ställen och under kontrollerade former kan konstgödsla senare coskå liksom t ex Zetas gör. För de flesta ställen passar midsommar bra som sluttid för kvävegivor.

Med gröngödsling, dvs växter som på platsen själva binder och ger kväve genom att de växer, vissnar och bryts ned, följer en rytm som jag aldrig sett fått växter att invintra för sent. Finns säkert rapporter skrivna om det, dvs i vilken form det frigörs och när det frigörs mm. De komemrr från platsen, växer på plats och vissnar där i den takt som platsen medger.

Däremot skriver jag inte helt under på att det inte spelar roll i vilket sammanhang kvävet ges, t ex att det skulle ge samma resultat med gröngödsling, kogödsel, hönsgödsel, eller med konstgjorda substrat. Det är visserligen sant att man t ex odlar tomater i mineralull i växthus och gödslar dem med kvävelösningar och får dem att växa och utvecklas. Men de blir inte likadana som tomater som står i jord. Säkert spelar många faktorer in för detta; de får inte direkt UV-ljus annat än genom glas, de får inte möta vind och väder, de får näringsämnen anpassade för att de ska växa snabbt, de plockas omogna mm.

Men frukten blir inte likadan. Och den blir inte lika näringsrik som om den får växa under mer naturliga former.

Och jag tror att det är med kvävet som med att äta vitaminer. Det går säkert ganska länge att överleva genom att äta proteiner, mineraler, vitaminer, kolhydrater mm i pulverform. Och om man har en akut brist kan ett tillfälligt tillskott i pulver eller tablettform hjälpa gott. Samma med en akut brist som en växt har (som dock sällan är kväve i våra trädgårdar).

Men långsiktigt är det bästa att försöka hitta kombinationslösningar liksom naturen gör själv: Att skapa en jord som både innehåller syret och mikrolivet som växten behöver för att kunna ta upp kväve och många andra ämnen.

Och rent praktiskt är det lättare att lyckas med detta också, än att dosera de enskilda ämnena vart och ett för sig och sedan se jordstruktur och jordeliv som något separat som kräver särskild skötsel.

Kogödsel och gröngödsling passar den som inte vill ha trädgården som en vetenskaplig disciplin, och för den som är lite lat eller vill ha trädgården som ett lättjefullt projekt. Med dem gör djuren merparten av jobbet och ger både jorden liv och näringstillskott!