Människor kan i undantagsfall också smittas med rävens dvärgbandmask. Detta sker genom att man får i sig maskägg via bär, svamp eller grönsaker som blivit nedsmutsade av smittad rävträck. Maskägg kan också finnas i pälsen på en smittad hund.
Parasiten utvecklas som en svulst i levern hos människa och kan också sprida sig i kroppen till andra organ med därtill hörande allvarliga symtom. I områden med många smittade rävar (främst Alpregionen) påvisas årligen omkring tio fall hos människa per miljon invånare. Problemet är alltså inte att många människor drabbas, utan att sjukdomen är mycket allvarlig och kräver ständig behandling av personer som smittas och i vissa fall levertransplantation. Ett annat problem är att infektionen vanligen inte upptäcks förrän efter många år, oftast ca 15 år.
Parasitäggen tål värme och kyla
Parasitäggen är mycket motståndskraftiga. De tål mycket lägre temperaturer än vanliga frysboxar (-20°C) och kan alltså övervintra i markerna och fortfarande vara smittfarliga för smågnagare och människa under lång tid. Äggen dör vid kokning och inom en vecka vid nedfrysning till -80°C (så kallad ultrafrys).
Rapport om åtgärder för att skydda folkhälsan
Den 15 juni 2011 lämnade Jordbruksverket och Socialstyrelsen en rapport till regeringen rörande rävens dvärgbandmask. SVA har som expertmyndighet bidragit med underlag till rapporten.
Förslag till åtgärder för att skydda folkhälsan med anledning av att rävens dvärgbandmask påvisats i Sverige (pdf).
Hysteri
30-04-2012, 09:46
