Då är det väl jag som är svarta fåret här då
Gjorde en ballongsprängning akut för snart två år sen (42år då om det kan va av intresse).
Lever ungefär som förut tycker jag.
Super, röker och äter som jag vill.
Inte för att jag äter speciellt onyttigt men ändå.
Röker väl i ärlighetens namn betydligt mindre med men inte slutat helt.
Motionen står skruvdragaren och spaden för, typ.
Tycker det får räcka.
Man har ju begränsat med tid och tycker det är viktigare att dona hemmavid när orken finns än slita på skorna på annat håll.
Helst i fullt solsken givetvis, och med en öl och en cig i pauserna
Resonerar lite som så att med ett trångt kärl vidgat och en drös mediciner på det varje dag så är risken att få en ny infarkt mindre än den var innan jag verkligen fick en.
Blodet flyter lätt numera åtminstone vilket märks när jag skär mig...