Tack Maria H. Det är precis en sån fråga som jag älskar att få, och att svara på. Det beror delvis på att detta kan vara ett väldigt kontroversiellt ämne bland oss som har trädgård som yrke, men eftersom jag är relativt nyutexaminerad från Alnarp (5 års utbildning) anser jag att jag har tillgång till den nuvarande gängse uppfattningen bland forskarna på Alnarp och även vid andra hortikulturella fakulteter i Europa. Jag vill dock påpeka att det är inte alla som håller med mig om det jag kommer att säga. Det är upp till var och en att bilda sig en uppfattning. Inget är svart eller vitt. Det finns alltid nyanser.
Ja! Helt rätt. En kontinuerlig och regelbunden beskärning av unga grenar på träd och buskar förlänger deras livslängd av tre anledningar:
1. Rejuvenilisering. Återgång till ett juvenilt stadium. En växt har ett juvenilt stadium (vegetativt-tillväxt) samt ett adult stadium (generativt-blombildande). Ett talande exempel är murgröna som har olika typer av blad. Nytillväxta blad i grenändar har ofta den traditionella murgrönsbladet medan de blad närmast blomställningarna skiljer sig markant.
Dessa olika livsfaser (juvenilt-adult) styr ålder och livslängd på en planta. Växter är dock så finurliga att de kan, i en begränsad del eller hel del av plantan, växla tillbaka till juvenilt stadium vid t.ex. grenbrott eller beskärning. Det skjuter ut nya, unga, juvenila skott där grenen har försvunnit. Tänk dig en livscykel där du hela tiden kastas tillbaka till ungdomen och får leva den igen. Du hinner inte fullt ut komma till stadiet där du ska reproducera dig (generativa fasen) och kan därför inte gå in i en mortalitetsfas (död).
Nu är det ju inte riktigt så här enkelt att ett träd kan beskäras i alla evighet och leva för evigt. Det finns andra faktorer som påverkar, t.ex. röta, markförändringar, väder och vind, rotangrepp o.s.v.
Men i princip förlänger detta ett träds livslängd i och med att du tvingar det att ständigt skjuta nya skott.
2. Minskade rötangrepp! Detta är mycket påtagligt i knuthamlade träd. I beskärningspunkter bildar träd en naturlig försvarszon av förhårdad ved, strypt näringstillförsel, fenoler och andra ämnen och mekaniska barriärer som rötsvampar ej har så lätt att penetrera. Det förutsätter att snittytan är liten! Stora snittytor är dömda att bli angripna av röta. Ett träd som hela tiden beskärs har flera barriärzoner och är mer på sin "vakt" mot rötsvampsangrepp, vilket i många, många fall begränsar ett träds livslängd.
3. Mindre slitningar av väder och vind. Detta är en ganska liten faktor i sammanhanget men kan ha stor betydelse. Ett beskuret träd har helt enkelt mindre vindfång och slits därför mindre.
Dessa regler gäller träd, spaljeer, häckar, buskar, formklippta träd KORREKT hamlade träd (ej toppkapade träd!). Alltför många tar sina 40 åriga björkar, askar, bokar eller lönnar och kapar grova grenar och tror att de skjuter nya skott. Det kan de visserligen göra, men utsätts för ett helvetiskt rötangrepp och obalans mellan rot och krona vilket gör att trädet dör inom ett tiotal år.
Summa summarum säger den generella regeln: Träd och buskar som kontinuerligt beskärs, hamlas korrekt, formklipps i forma av borttagande av unga grenar lever längre, v.s.b. Detta är inte enbart ett teoretiskt resonemang utan exempel. Flera studier och jämförelser av befintliga träd har visat samma sak.
Tyvärr förutsätter detta en korrekt och kontinuerlig beskärning, hamling eller formklippning. Något som det är lite si och si med bland alla trädgårdsägare. Men det är en helt annan historia...
Angående ludna äppelskott. Intressant fråga. Ska bara göra en sak klar! Äkta vildapel, Malus sylvestris, är det tveksamt om det egentligen finns något exemplar av kvar idag. Olika frösådder genom åren har gjort att ingen egentligen vet hur en äkta Malus sylvestris ser ut i ursprunglig form. Därför kan man egentligen inte tala om ett generellt utseende för vildapel utan endast för olika typer av frösådd vildapel, vilket kan skilja sig enormt.
Grundstammar äpple
05-11-2004, 09:38
