För riktigt länge sedan tyckte man inte att tre-fem år för att få frukt var så lång tid som vi... Och sedan planterade man mer också och hade långt fler spaljerade träd. Man var beroende av frukten i trädgården och köpte inte så mycket som vi gör nu. Och på samma sätt som vi vet en massa om mobiltelefoner och datorer så läste man då årsrapporter på 200 sidor om hur det gått för äppelträd som ympats och okulerats på olika sätt i landet, hur rönnbärsmalen brett ut sig under året och hur det gått för nya sorter... Hushållningssällskapet var stort och pomologiska sällskapet likaså.
Bästa receptet mot den otålighet som vi har (också jag) idag tycker jag är att plantera frenetiskt. Ympa, sätt kärnor av körsbär, äpple, päron, ympa upp dem när de kommer, sätt ut lite varstans, spaljera något, köp ett svagväxande fruktträd, ett par, tre bärbuskar och så några lite mer exotiska som persika och aprikos. Sätt bärplantor av alla möjliga olika slag i alla hörn där du kan gräva bort lite gräsmatta eller har en liten tom plätt. Vita smultron, röda av olika slag, jordgubbar 15 sorter, blåbär, allåkerbär, och så buskar av havtorn förstås. Plantera så snart du har en timme ledigt. Kasta ut TVn nu när det är ljust på kvällarna, plantera, vattna, jordförbättra, luckra istället.
Då har man så mycket att man inte hinner bli otålig och inte behöver sträcka ned grenar eller göra annat som försvårar att få mycket frukt om ett tag!
--------------------
|