Bumpar den här tråden för att jag sprudlar av glädje från min erfarenhet av att boosta ett äppelträd.
Planterade år 2006 eller 2007 bl.a. 5 äppleträd i en morän, lätt nord-ost-sluttning utgörandes av en beteshage. Jag har inte skött dem särskilt väl, mer än att föra en kamp mot elaka harar, rådjur och bladlöss. Inhägnat på olika vis, sprutat med såpvatten osv. Ett par gånger har jag tagit bort grässvål, gödslat och lagt på täckbark.
Det bortersta trädet har jag inte gjort någonting med alls. Det har stått inom 4 stolpar med stängsel. Innanför stängslet har det växt gräs. På 4 år har det inte hänt ett skrutt med trädet. Tror inte att det har växt en endast centimeter. Möjligen något den första säsongen. Bara överlevt, år efter år. Lavar växer på den magra stammen. Har så många andra träd och annat att hålla reda på ute på torpet, att detta träd längst bort i hagen har fått klara sig självt.
År 2010 såg jag på håll, att stolparna kring trädet hade börjat ruttnat och falla omkull. Så i höstas begav jag mig ut i hagen och rev bort alla stolpar och nät. Virade runt ett stamskydd av typen lite hårdare plast. Grävde upp den massiva grässvålen och fyllde på med lite höstgödsel och en halv säck kogödsel.
Vad glad äppleträdet blev!! Grenarna har sedan i höstas växt 40-50 centimeter och det är skott överallt! Man blir nästan religiös - i 5 långa år har hon stått där, apeln. Och väntat. Troget. Väntat på bara lite, lite omtanke. Och så belönar hon mig så här ymnigt, som bara naturen kan. Det är kärlek.
Andra träd har haft liknande betingelser med tjock grässvål och dåligt med gödsling. Men just det här trädet står uppenbarligen i en mycket näringsfattig del av markerna. Och jag minns när jag planterade träden i denna hage; ju längre ut i hagen, desto mer morän och stenig var marken. Jag fick gräva flera hål, innan jag kunde göra ett stort nog för att undvika att stenar låg i vägen för rötterna. Det är naturligtvis ingen idealisk plats för ett äppleträd. Men nära nog växer naturligt, både ek och björk och en och annan rönn. Får detta träd lite gödsel de kommande åren, skall nog rötterna kunna leta sig mot näringsrikare ådror.
Det är lätt att säga, att det "räcker att vattna" och "hålla marken öppen under trädet", men så enkelt är det inte alltid. Ibland är jorden så näringsfattig runt den lilla plantan att man måste "boosta den" för att det skall ta fart.
|