Om tron....igen, från min snurriga värld av tro Alternativ

[silos]

Som ni redan vet så tror jag på Gud,Jesus och den Helige Anden,men jag har det mycket svårt med min tro,jag har så mycket tvivel inom mig på det som skrivs i Bibeln!

Och jag är livrädd för helvete och tänker att den kanske existera och detta gör mig så orolig för alla medmänniskornas skull som inte tro!

Jag talar till Jesus många ggr.under dagens lopp,men inga svar får jag,fastän det står i bibeln att Jesus är alla troendes personliga vän!Varför svarar han då inte på mina böner!?Till och med en fiende svarar men inte Jesus som jag älskar mest av allt i mitt liv!

Jag känner att jag visst är en urusel syndare och att jag inte duger som jag är och ändå klarar jag inte av att förändras,gå till kyrkan eller läsa bibeln för när jag läser bibeln börjar jag må mycket dåligt!

Fast,visst har jag förändrats enormt sedan 80talet,men mitt sätt att tro har tyvärr inte förändrats!

Denna min oro har troligen med att göra det faktum att jag är manodepressiv och DET kan jag absolut ingenting göra åt och inte har Gud befriat mig från det hur mycket jag än har bedjat under åren som gått!

Så jag har varit tvungen att acceptera det hela men det är ändå så JOBBIGT med mitt liv i tron!!!

Jag har innerligt bett om att få höra Jesu röst så som många har fått höra,men icke!!!

Många här tycker nog att jag är galen och det upplever jag ju själv med vad det gäller min tro

Och så har jag sedan länge undrat på detta med reinkarnation som sägs har blivit bort tagen av vaticanen nån gång i det förflutna och mycket annat....

Jag hoppas så att några av er vill berätta om sin tro och ni andra som inte tro om varför ni inte tro.

En sak är i alla fall sant att min kärlek till mina medmänniskor har ökat och jag är alltid villig att förlåta dem som gör mig illa om det är på grund av min tro,så vet jag det inte eller om det är för att jag börjar bli gammal och ser mina fel och brister?!

Men jag har svårt att förlåta mig själv och kanske ställer för stora krav på mig själv vad det gäller min tro!?

Dessa är tankar som jag har och var bara tvungen att dela med mig!

[Ugglemormor]

Silos,
Gott att höra att du mår bra med ditt........

Jag har nog blivit utkastad ur varje församling i denna by under årens lopp, ville inte åka dit o baka bullar utan prata och diskutera, men se... det passade sig inte .... nähä! Vad passar sig då då???? Inte ville jag döpa mig heller, det hade min mor gjort, visserligen en nöddop, men det räckte till mig. Då åkte jag ner vid nästa gudtjänst näst längst ner i församlingen..
Inte visste jag att man bedömdes efter att de "verkligt troende" var mer värda än jag.......
Jaha, man bedöms det man vill /inte vill vara med om??? Det var sista gången för min del i den församlingen.
Detta var under perioden då jag var ny i byn och sökte mig till olika sorters människor.....

Jag lärde mig åter tro på det jag gjort hela mitt liv, en bit av det stora hela fanns innom mig, inte på utanpåkrimset.
Jag passade inte till bullbak och städ, men då som ung kunde jag inte fatta bättre och jag behövde inte den sorterns gemenskap.
En del trivs med det och andra inte, men man är ingen förlorare för det.

Jag fann gemenskapen bland byn konstnärer och tillsammans med kommunens hjälp kunde vi starta ihop en konstnärsgrupp.

Det var nog i skolan jag läste något ur bibeln och kan ta till mig en del ur gamla testamentet som historiskt, men det som är förvanskad bryr jag mig inte om.
Jag tar inte ställning till mer än kärlekens budskap till oss medmänniskor, det känns så rent.

Jag har läst en hel del om andra religioner och med tidens gång kan man förstå att det har funnits alltid någon som även hedningarna bad till. Vad man kallar det, är upp till en själv.
För mig är det det högsta ljuset eller barndoms "Farbror Gud", som för mig representerar något gott och att det går inte skriva om det, ingen vet ju exakt och för min del räcker det att det finns någon jag har tilliten till, en som inte behöver tempel eller annat jordiskt monument.
Endast en gnista i mitt eget hjärta.

Det är människorna som gör det svårare än det är, så har det alltid varit och kommer att vara ......människans behov att styra andra.....