|
Det här med identitet kan skifta väldeliga. En del byter språk, namn, livsstil, gör allt för att anpassa sig och känner stor samhörighet med sitt nya land, medan andra mentalt lever kvar i hemlandet. Viktigast för mig är att man faktiskt har, och framledes också bör ha, samma rättigheter som svensk medborgare, oavsett om man bott här i generationer eller är inflyttad. Vad gäller "svenskhet" så är det ett begrepp med ett annat innehåll idag än på 50-talet. Jag älskar den spännande och mångfascetterade och kosmopolitiska större stad jag lever i. Jag levde hela 50-talet, mestadels i en ännu större stad, utan att någon gång se en svart människa. I dag är Sverige något helt annat. En del menar att det är väldigt dåligt. Jag menar att det allra mest är på gott.
Redigerat av Aqvakul: 20-11-2012, 17:49
--------------------
Har du också ett stort monster under sängen?  zon 1 |
När blir man Svensk?
19-11-2012, 11:12
