*kliar mig i huvet*... inte lätt att veta när det är OK att ingripa och visa sina kunskaper...
jag har tre skarpa bilminnen från förr.
Det första är när jag på Nynäs-macken (vi var stamkunder) bad om hjälp att kolla oljan i våran bara ett år gamla Renault 10... sagt och gjort...han kollade och såg vääääldigt bekymrad ut och utbrast... men herregud, här är det nästan torrt, jag måste fylla på direkt.
Nej, nej sa jag... du har inte Castrol... det har bara Ola på Uno-X.
Ja,ja ..kör du om du inte är mer rädd om bilen... motorn kommer att skära innan du är framme.
Tuff som jag var så tog jag risken... körde till Uno-X... Ola kollade oljan och sa att det var OK.
När jag berättade vad karln på Nynäs (har glömt namnet) sagt så vred han sig av skratt
Då... förstod jag att jag blivit lurad
Inte tror jag att en mackägare skulle våga sig på nåt sånt nuförtiden
Det andra minnet är när jag blev stående med vår Audi 100 automatväxlad
Flera "ungtuppar" (ja, ja, skyll på Persson för det) och kvinnor for förbi utan en tanke på att stanna och hjälpa mig... de bara flinade skadeglatt och ökade farten när de såg mig stå vid bilen
Sedan kom en medelålders "herre" körandes.. han stannade... hörde sig för om läget och hjälpte mig att få igång motorn
Det tredje tillfället var när jag på OK-macken skulle fylla på olja i Saaben... jag stod där fundersam.. tvekade mellan två korkar som gick att öppna..
Då kommer en vänlig herre fram till mig och frågar om jag behöver hjälp...
Om!!! Jag sa att jag skulle fylla på olja och visade var jag tänkt hälla i...
Oooops... Näää.. det där är ju behållaren för kylarvätska säger han.
Gissa om jag var tacksam för att han kom till hjälp
Numera så vågar jag utan att rodna, erkänna att jag inte har en aaaning om hur man öppnar motorhuven i våran bil och det stör mig inte det minsta

bilen går som en klocka (än så länge)