Hej Jan! Tack för att du noterade mig om detta, jag har en period när jag jobbar mycket intensivt - det är inte av ointresse jag inte svarat så livaktigt här!
Kul projekt! Berätta gärna mer om jordförhållanden, zon, mm. Generellt gäller att man sätter träd i befintlig jord och utgår från den när man planerar hur och vad man ska plantera. Det man tillför i början tillför man på toppen av växtbäddarna, och så fortsätter man också att jordförbättra om det behövs. Utbyte av jord är ett långt mer vanskligt projekt och dessutom kortsiktigt. Det som är det viktigaste för nysatta träd är - att det skapats brett utrymme för rotandning och tillväxt i marken (dvs att man luckrat befintliga jorden en bra bit utanför befintliga rotklumpen) - att man ordnat bevattningen så att varje planta, t ex ett spö, kan få 30 liter vatten i veckan första växtsäsongen, och att man under tre säsonger efter kan ge det 40 liter/planta. Bäst är droppslang som man tom kan sätta på timer när man ärä på semester, eller låta grannen sköta.
Lepagehäck som du planerar har jag säkert skrivit om här tidigare (referera gärna till länk för inlägg). Det är MYCKET ROLIGT att sätta, resultaten kommer snabbt för att vara i trädvärlden. Man får upp en häck snabbt, den får en spännande form (om man inte är slaviskt beroende av att alla bågar blir exakt likadana för de blir de inte). Och frukten kommer relativt snabbt också eftersom man jobbar med nedböjning. Gillar man dessutom att ympa så kan man ympa samman träden så smångingom. Bra för stabiliteten, har vissa andra nackdelar men jag tror att fördelarna övevrväger om man är ympintresserad.
Jag har satt diverse experiment på B9, MM106, A2, och ett par andra svagväxande grundstammar som jag itne minns fulla namnen av.
Jag tror att zonen har viss betydelse, dvs i zon 1-2 är det svårare att hålla former med A2 och frögrundstam. Men det viktigaste i valet av grundstam så länge som man håller sig i zon 1-4 är nog ändå formen.
Två erfarenheter som jag dragit: - ju mer nedböjning av grenar och ju mer horisontella former, desto högre krav på att trädet är starkväxande. T ex lepage son kräver mycket nedböjning. Satt på svag grundstam eller grundstam som precis klarar zonen man bor i, är den kombinationen vansklig. Lepage på A2 gör att man kan få till bågarna och böja grenar svagt nedåt i ändarna utan att de dör, och så att de har fortsatt växtkraft. (Ja antar att du vet att när man sträcker grenar horisontellt eller nedåt så avstannar tillväxten och fruktsättning sker istället. Och att när man böjer grenar så att de pekar nedåt, så uppfattar trädet dem som åldrade, ger dem mindre energi och gör att de får kortare livslängd. Detta talar för att använda lite starkare grundstam för nedåtböjda former.)
- ju med friväxande spaljeform eller former med uppåtväxande grenar som med t ex verrierpalmett och solfjäderform, desto mer talar det för svagväxande grundstam. Jag har själv satt solfjäderform äpple på A2 och B9, och de på A2 blir snabbt omöjliga att hålla i form med beskärning.
- rent teoretiskt vet jag att de svagväxande stammarna ger träden betydligt kortare liv. B9 ca 25 år och A2 ca 100, fröstam flera hundra år. Ska man sätta lepage som häcck som ska räcka till nästa generation blir valet därför att ta beskärningsjobbet och sätta på A2 eller frögrundstam.
Exempel på mina "misslyckanden" i zon III: - lepageform på svagväxande grundstam, en som hette B4hundranånting, och en som hette B39nånting. Blev alltför svagväxande, stod och stampade, tålde inte nedböjning.
- spaljeformer som riktas uppåt, t ex verrierpalmett och solfjäder som sattes på A2. Alltför starkväxande. (Men när det gäller päron är det en annan fråga. Om man ska ta mängder av beskärningsjobb så är det värt att sätta päron på spalje i sådan form. Mer om detta en annan gång för den som är intresserad!)
--------------------
|