silos,
Det är ett stort steg med att kunna visa att man inte är mer än människa med fel och brister och ser man detta hos sig själv och väljer att gå på den ljusa vägen så är man bättre funtad att sprida kärlek, empati osv. runt om sig.
Vi har fått den fria viljan att gå den vägen som var och en känner beroende vad man varit med om. Precis som du, har även jag gått i livets hårda skola. De svårigheter man gått igenom är en lärdom att kunna tänka på att man inte kommer så värst långt med hatet och bitterheten leder inte till ett liv med den förståelsen som inte går att läsa sig till i en bok.
Den konstnärssjäl som du är och det du gör av det kan göras om man är mer ödmjuk occh kärleksfull och som du skrev ---
- ett barn med dess glädje.
Jag känner igen mig i detta med att vara ett barn innerst inne med den glädjen som man för vidare med konst som det är hos dig och mig.
Det man gått igenom och lämnat efter sig gör en till den människa man strävar att vara, men man är kanske lite mer känslig att möta ondska från andra människor....... och lära sig att veta att det är den personens känsla, inte min.
Alldeles för många är snabba nog att klistra sitt eget sinne på andra, men det är fel....
Redigerat av Ugglemormor: 14-02-2013, 09:49
NEJ jag tänker inte lägga ner mitt kärlekssnack!
12-02-2013, 01:17
