Att tala om den villkorslösa kärleken ÄR viktigt för mig så jag kommer att fortsätta skriva om det då och då är ett som är säkert!

Det måste vara viktigare att bryr sig om kärleken (den utan krav)än allt ältande?!

Lite funderingar från mig mitt inatten eftersom jag inte kan sova...

Hittade detta intressanta för en stund sedan och den passar bra hit:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnis...icle10973011.ab

http://www.facebook.com/pages/%C3%84lska-d...254425224587301

Grunden till kärlek är att älska sig själv först!
http://www.indigobarn.se/33392394

KÄRLEK KÄRLEK UNDERBAR KÄRLEK;DET ÄR SÅ HÄRLIGT SÅ HÄRLIGT!!!!!!

Utan kärlek i sitt liv är livet trist!

Fortsätt skriva om du känner för det men jag, och många andra, skulle bli gladare om du bara höll dig till EN tråd.

Kärleken behöver en alldeles egen tråd!

Äsch, det gör väl inget om det blir lite många trådar ibland! Det är väl fantastiskt om man kan skapa såna här glada trådar?

Kärlek är underbart och kärleken som man känner för familjen, vännerna, växterna, sminket är oslagbart. Men all annan kärlek har bara inneburit bedrägeri av mitt liv för mig, så jag säger bara:

LESS IS MORE!!

Kärlek är inte alltid bra.

Du har nog bara inte träffat den rätte.
Vem är den rätte då? Det vet man inte förrän i efterhand.

Kärlek är bra men det finns ingen människa som älskar alla, det är bara lögn och sk.tsnack.

Man kan tycka om många människor men älskar gör jag mina barn och barnbarn......

Jag var idag idag hos en kvinna här i huset som har blivit operead i foten, jag gillar henne och kände bara för att gå dit och hälsa på henne, men att älska är något helt annat......

Prata om att älska alla är bara tomt prat och inget annat

Jag håller med.

Eller så kanske man värderar ordet "älska" på ett annat sätt?

Själv älskar jag min man å ett alldeles speciellt sätt.
Jag älskar min familj på ett annat sätt.
Mina hundar på ytterligare ett annat sätt.
Mina bästa vänner älskar jag också, har två som står mig riktigt nära och båda dem älskar jag på olika sätt.
Sen har jag ett flertal människor som jag kallar mina vänner, men dem tycker jag om, inte älskar.
Däremot missbrukar jag ordet "älskar" ganska ofta.
" jag älaskar den där jackan!" Jag älskar att ligga kvar länge och dra mig på mornarna" "Jag älskar sol och sommar" Men min stuga, den älskar jag på riktigt. Det enda döda ting som jag älskar och skulle sörja om jag blev av med den.

Ja Anma många missbrukar ordet älska.....

Jag tykcer också om mycket och många men att älska. När t. ex mona bonusbarnbarn, 4 o 6 kommer hit och kramar om mig, ja< då kan jag säga till dom a<tt jag älskar dom. För det gör jag, mycket t.o.m

silos, fortsätt du med din glädje med kärlek ...... det finns för lite av det annars, enbart eländes elände.....

Ja, alla kan inte älska alla, men det är mycket nedrigt att säga till någon att man hatar hen, om man inte gillar personen. Ett klokare och vuxnare sätt är att hålla tyst då.

Tyvärr finns det dåligt med olika synonymer till ordet kärlek, för den uppträder ju i så mänga olika förmer så man har svårt att beskriva det rätt. Det finns så mycket mellan kärlek/hat, så den har alla regnbågens färger, men lite fattigt att beskriva i ord som inte finns.......

Alla hjärtans dag imorgon.

Tack gulledig!

Så är det alla kan inte älska alla med den kärleken som världen är full av d.v.s.kärlek som ställe krav!

Jag tror dock att när man tar bort egot så kan man älska alla och allt med den kärleken som är fullständigt kravlös!

Jesus älskade och älskar alla är ett som är säkert,det tror jag fullt och fast på!

Tänker osökt på en låt med Lill Lindfors.
"Alla kan ju inte älska alla här i världen"
Det stämmer gott det.
Att påstå att man kan älska alla är rent hyckleri i mina ögon.



Det finns faktiskt en del som jag hatar och det skäms jag inte ett ögonblick för. Så det så.

Men att "ta bort egot" vore ju att tillintetgöra sej själv...eller??

Tänkte just på det då jag skrev.Det hade varit bättre att skriva att man kan älska allt och alla när man inte tillåter sitt ego att bestämma eftersom egot är i mångt och mycket egoistisk!
Inom oss alla finns ju kärlek,men kan vara så djupt djupt nere att man inte ens är medveten om sin förmåga till att älska allt och alla.

Och visst,det är lätt för mig att skriva om allt detta här jag sitter vid datorn.Anorlunda vore det om jag var ute och någon till.ex.började skrika och misshandla mig...troligen känd jag inte kärlek inom mig då utan endasr rädsla kan jag tänka mig!

Men trots detta kommer jag fortsätta med att tro att man kan älska allt och alla!



Hur mår du av att har hatkänslan inom mig?

Även jag hatade allt och alla förritiden,men hatet är borta och jag mår bra mycket bättre idag!

Men alltså, om man inte är ett dugg egoistisk, älskar man sig själv då? Jag tror inte att man kan visa och känna äkta kärlek mot andra människor om man inte älskar sig själv, och om man inte lyssnar till sitt ego tror jag inte att man kan älska sig själv...
Eller?

Där tror jag du har fel. Såklart att man kan känna äkta kärlek mot andra människor och visa det även om man inte älskar sig själv. Är man alltför egotrippad har man nog snarare svårt att älska någon annan än sig själv.

Intressant reflektion du har. Har själv liten annan vinkel på det. Om man inte kan älska sig själv kanske man älskar andra av egoistiska skäl som att fylla tomrum i sitt eget liv. Tror det inte kan bli villkorslös kärlek då utan kärlek villkorad med krav svartsjuka osäkerhet eller liknande.Medan de som helt ärligt älskar sig själva kan kosta på sig att ge helt villkorslös kärlek till andra eftersom man inte riskerar något, man intebehöver fylla upp sitt eget utan bara kan ge utan att förvänta sig något tillbaka.

Hmm, är nog rätt individuellt men det är i alla fall så jag ser det.

Min fetmarkering.
Jamen precis så menar jag, du var bara bättre på att få det på pränt.

Tror det räcker med att man tycker att man är ganska OK och duger som man är. Inbillar mig att om man säger att man älskar sig själv så är man så självgod och självupptagen d.v.s. så egoistisk att man inte ser andras behov utan bara sina egna. Hur ska man då kunna ge villkorslös kärlek? Jag ifrågasätter om den villkorslösa kärleken finns. Tror mer att den är en önskedröm.
När det är kärlek med i spelet riskerar man alltid att förlora något annars skulle vi inte heller behöva vara rädd om den och vårda den.

Visst är det så!

Förr i tiden när jag hade hjärtat full av hat,då jag ingenting visste att det finns kärlek utan villkor var mitt liv mycket mycket svårt!
Jag tyckte själv att jag var en alla tiders människa som visste allting och att alla andra var mer eller mindre idioter!
Och jag älskade definitivt inte mig själv!!! Dem som jag kunde känna något slags kärlek för var mina barn och mina hundar och naturen med sina djur och allt som lever där.

Idag är det totalt annorlunda;jag kan verkligen säga-skriva att jag älskar mig själv och det betyder att jag älskar mig själv med ALLA mina sidor,både de goda och de dåliga sidorna!

Detta har gjort att jag ser andras behov före mina egna behov, det vill säga så klart mina barns med sina familjer.

Denna villkorslösa kärlek kommer från djupet av min ande där Jesus finns,men jag påstår inte att jag har kommit så långt som att älska precis alla människor....

Men jag känner stark empati för oss alla människor oavsätt vilka vi är och vad vi har gjort,för jag vet att det är inte lätt att vara en människa,utan det är mycket mycket svårt och mycket krävande och oerhört många av oss har hamnat på livets skuggsida tyvärr.

Hur skulle jag kunna hata en annan människa som har hamnat mer eller mindre i mörker?Jag kan visst tycka illa om mångas beteende i denna vår värld,men att hata,det vill jag absolut INTE,aldrig någonsin mera!!!

Och jag tror absolut att den villkorslösa kärleken finns,djupt inom varje människa,men den är mycket svår att hitta!
Och jag önskar innerligt att nå så långt som det är möjligt under mitt liv för att känna villkorslös kärlek för ALLT ocj ALLA som lever! Hyckleri,NEJ utan en äkta önskan som jag har i mitt hjärta!

Nja, kanske är så, kanske inte. Var och en tror vad man vill.

Jag anser mig älska mig själv, men det är väl en definitionsfråga. Men tror nog ingen skulle kalla mig vare sig självupptagen eller självgod. Så definitionsmässigt så älskar jag nog inte mig själv enligt ditt synsätt då.... Intressant tanke i alla fall ;-)

När det gäller kärleken så har jag bara allt att vinna och inget att förlora.... Jag mister / förlorar hellre den jag älskar än att inte älska alls. Hellre vara kär en minut än att aldrig uppleva kärleken.

Låter nog som en floskel men för mig är kärleken som en skör liten fågel, håller du fast i den för hårt så krossar du den, försöker du hindra den att leva fritt så mister den sin livsglädje, men låter du den flyga fritt kommer den att sjunga av lycka och har du tur kommer den att stanna hos dig för evigt.




Bra skrivet, precis som jag känner. Ja frånsett de religiösa delarna i din text ;-)

Hittade denna vackra text o kärleken:http://www.amoremio.se/profeten.php

och det kom en tystnad Över dem. Och med stark röst sade han:

När kärleken kallar er, följ honom, Om än hans vägar är svåra och branta. Och när hans vingar omsluter er, låt det ske. Om än svärdet som är dolt i vingarna kan såra er. Och när han talar till er, tro honom. Om än hans röst må krossa era drömmar såsom nordanvinden ödelägger trädgårdarna.

Ty liksom kärleken kröner er, skall han även korsfästa er. Liksom han hjälper er att växa, skall han även tukta er. Liksom han stiger upp till er fulla höjd och smeker era spädaste grenar som skälver i solen, Skall han även nedstiga till era rötter och skaka dem där de klamrar sig fast vid jorden. Som sädeskärvar samlar han in er. Han tröskar er tills ni står nakna. Han sållar er och befriar er från era agnar. Han maler er till vithet. Han knådar er tills ni blir mjuka; Och sedan överlämnar han er åt sin heliga eld för att ni skall bli helgat bröd till Guds heliga fest.

Allt detta skall kärleken göra med er för att ni skall lära känna era hjärtans hemligheter och i denna kunskap bli en del av Livets hjärta.

Men om ni av fruktan bara söker kärlekens frid och kärlekens njutning. Då är det bättre att ni skyler er nakenhet och träder ut ur kärlekens tröskloge. Ut i en årstidslös värld där ni skall skratta, men inte allt ert skratt, och gråta, men inte alla era tårar.



Kärleken ger intet annat utom sig själv och tar intet utom från sig själv. Kärleken äger intet och kan ej heller ägas; Ty kärleken är allt för kärleken.

När ni älskar skall ni inte säga »Gud är i mitt hjärta«, utan »Jag är i Guds hjärta«. Och tro inte att ni kan styra kärlekens riktning. ty om kärleken finner er värdiga skall den styra er.

Kärleken har ingen annan längtan än att fullborda sig själv. Men om ni älskar och inte förmår lämna era begär, låt då detta bli er önskan: Att få smälta och bli lik en porlande bäck som sjunger sin melodi för natten. Att få känna smärtan av för mycken ömhet. Att få såras av er egen insikt om kärlekens väsen, Och att blöda villig och med glädje. Att få vakna i gryningen med vingburet hjärta och tacksam för ännu en dag i kärlek. Att få vila vid middagstimmen och begrunda kärlekens extas. Att få vända hem om aftonen i tacksamhet; Och sedan sova med en bön för den älskade i hjärtat och en lovsäng på läpparna.



Sedan talade Almitra igen och sade, Och vad kan du säga oss om Äktenskapet, mästare?

Ni föddes tillsammans och tillsammans skall ni alltid vara. Ni skall vara tillsammans när dödens vita vingar skingrar era dagar. Ja, ni skall vara tillsammans även i det tysta minnet av Gud. Men låt det finnas rymd i er samvaro, Och låt himlens vindar dansa mellan er.

Älska varandra, men gör inte kärleken till en boja; Låt den hellre vara likt ett öppet hav mellan era själars stränder. Fyll varandras bägare, men drick inte ur samma bägare. Ge varandra av ert bröd, men ät inte av samma stycke bröd. Sjung och dansa tillsammans och var glada. men låt var och en av er få vara ensam, Liksom strängarna på en luta är ensamma även när de vibrerar av samma musik.

Ge era hjärtan, men inte i varandras förvar. Ty endast Livets hand förmår rymma era hjärtan. Och stå vid varandras sida, men inte för nära; Ty templets pelare står åtskilda, Och eken och cypressen växer inte i varandras skugga.

Ur 'Profeten' av Kahlil Gibran

Och från bibeln:Kärleken är stark som döden, dess längtan obetvinglig som dödsriket, dess glöd är som eldens glöd, en Herrens låga är den. De största vatten förmår ej utsläcka kärleken, strömmar kan inte dränka den.

Bibeln: Höga Visan 8:6-7



Er kärlek ska vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter.

Bibeln: Romarbrevet 12:9-10, 12


Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

Bibeln: Första Korintierbrevet 13:4-7, 13 (Kärlekens Lov)

Silos hur kan det komma sig att du har så stort bekräftelsebehov om du älskar dig själv och ser andras behov före dina egna? Jag tycker att det låter väldigt motsägelsefullt

Jag tror att det handlar om att jag är som ett litet barn i mångt och mycket och idag älskar jag detta lilla barn inom mig som är i stort behov av kärlek och jag älskar även mitt vuxna jag som kämpar dagligen med många saker här i livet.

Samtidigt är jag en konstnär som självklart vill att mina medmännniskor ser min konst och lyssnar på det som jag berättar om mitt liv genom mina konstdockor och jag har sett hur berörda människor har blivit.

Varför skulle detta var motsägelsefullt?


Det är just för att jag ser mitt behov av bekräftelse som gör att jag kan se även andra människors behov av att bli sedda-bekräftade!
Jag tror att alla människor har samma behov i grunden av sitt väsen,men alla blev tyvärr inte bekräftade och absolut inte älskade och jag är ett av dessa barn.

Du är klok Silos

Ja du visar ju ofta på olika sätt hur stort behov du har av att få bekräftelse, bli sedd och älskad. Hur går det ihop med den villkorslösa kärleken? Då ser du ju inte andras behov före dina egna.

Den villkorslösa kärleken växer inom mig eftersom jag har blivit sedd och älskad och jag kan se andras behov av samma sak.

Det är just därför att jag ser vad jag behöver som jag kan se andras behov,det är den villkorslösa kärleken från till.ex.från mina hundar och speciellt barnbarn som gör att kärleken växer inom mig.
Och framförallt kärleken från Jesus som hjälper mig dagligen att gå vidare på den smala vägen!

Men jag är definitivt ingen mästare på den villkorslösa kärleken,men jag vet hur den är!

En underbar ny snörik dag har startat!
En dag till för mig att kunna älska!

De stunderna i mitt liv har varit lyckligast då jag är fylld av kärlek och tacksamhet!

Kärlek är en skälvande lycka av Khalid Gibran.


vovve.jpg

[attachment=74963:khalid_gibran.png]

silos,

Det är ett stort steg med att kunna visa att man inte är mer än människa med fel och brister och ser man detta hos sig själv och väljer att gå på den ljusa vägen så är man bättre funtad att sprida kärlek, empati osv. runt om sig.

Vi har fått den fria viljan att gå den vägen som var och en känner beroende vad man varit med om. Precis som du, har även jag gått i livets hårda skola. De svårigheter man gått igenom är en lärdom att kunna tänka på att man inte kommer så värst långt med hatet och bitterheten leder inte till ett liv med den förståelsen som inte går att läsa sig till i en bok.

Den konstnärssjäl som du är och det du gör av det kan göras om man är mer ödmjuk occh kärleksfull och som du skrev --- - ett barn med dess glädje.
Jag känner igen mig i detta med att vara ett barn innerst inne med den glädjen som man för vidare med konst som det är hos dig och mig.

Det man gått igenom och lämnat efter sig gör en till den människa man strävar att vara, men man är kanske lite mer känslig att möta ondska från andra människor....... och lära sig att veta att det är den personens känsla, inte min.
Alldeles för många är snabba nog att klistra sitt eget sinne på andra, men det är fel....

Ja,Ugglis du har så rätt så i det som du skriver här!
Jag är djupt tacksam för att barnet inom mig har orkat vara levande under de svåra åren i mitt liv!

E.M 136.JPG

Silos kan du inte göra dina bilder lite mindre så att man inte alltid måste scolla

Det är ingenting jag går och "känner" 24/7.
Det är mer ett konstaterande.
Jag ääälskar inte alla, men lider inte av det på något sätt.

Det är ju inte heller så att man hatar dom man inte älskar.

Är det inte så att för att må bra måste man visa o uttrycka alla känslor, inte bara dom positiva. Man måste kunna sätta gränser, avgöra vad man vill ta till sig o visa vad man tolererar o inte tolererar. Att vara bestämd utan att såra är inte fel. Det kan förhindra konflikter framöver. Kärlek är ett starkt ord tycker jag. I regel måste man lära känna en person innan kemin stämmer o man tycker om varandra. En sympatiskt person kan man tycka om från första stund, men det är ju inga större känslor inblandade då. Att älska någon oreserverat tro jag är svårt för att inte säga omöjligt. Då menar jag utanför familjen förstås.

Precis.
Känner inte på något vis, att "hatet" förtär mig.
Sedan som sagt finns det dom jag tycker mindre om än andra.
MITT känsloregister är inte svart/vitt utan spänner över många skalor.

Åh kärlek kärlek kärlek är det absolute finaste som finns och jag känner mig så full av kärlek och känner mig oändligt älskad!
Och jag önskar innerligt att många många medmänniskor har sådana känslor inom sig!
[attachment=75297:Alla_hj_rtans_dag.png]

Så rätt silos,
Man kan sprida glädje och kärlek runt om och man är absolut inte dum, utan att man har mer vidare register av sitt känsloliv än de flesta vågar ge uttryck för... kanske så?

Ingen skadas av kärlekssnacket som man gör av nätmobbningen ........

Klokt skrivet!

Helt rätt, men man har ju ingen facit i handen som mall vad som passar sig att skriva eller ej......
sånt får man väl växa i om man vill vara med.......

SOLENälskar allting-allt helt utan villkor!
Solen lyser ju på både de fattiga och rika,mördare,tjuvar,snälla människor,elaka människor.....
Det är en kärlek att ta efter!

morgon 093.JPG

Hur skulle jag kunna vara annat än glad,kär och tacksam för mitt liv!?
Tro nu inte att mitt liv är utan svårigheter! Numera kan jag bära svårigheterena utan att ramla ihop eftersom det är ju Jesus som bär ALLA mina svårigheter och Han även förvandlar svårigheterna till "guld"!
[attachment=75354:011.JPG]

Gott att höra min goa vän att du har det lugnt inombords ....... ...

Villkorslös kärlek är den sanna sanningen.
Allt annat är tok, och det är för mycket tokstolleri här i världen!