Det är väl som Malcolm säger, bristen på initiativförmåga som kan göra en galen.
Maken och jag gick i avtalspension samtidigt för tre år sen. Gissa vem som alltid måste initiera allting? Visst, han kan dammsuga men först måste jag säga till om det. Samma sak med tvätten, jag måste säga till först.
Det är lite tröttande att det bara är en i hushållet som står för initiativ, planering och många gånger genomförande.
Dock, vissa saker gör han självmant. Frukost är hans sak att fixa. Förr berodde det på att jag är så himla morrontrött så han skulle behöva vänta länge på frukosten. Nu går jag ut med hunden först av allt och sen blir det frukost. Då har han fixat den när vi kommer hem. Det är gott.
Men visst nöts hans fåtölj mer än min

- Du är inte ensam Motti!