Jag kan inte låta den här dagen passera obemärkt, det har blivit min "Milla-dag" för att jag aldrig ska glömma henne eller för att hon skulle ha dött helt i onödan. Man kan göra skillnad, både du och jag.
Nu är det fem år sedan min vän Milla dog. Hon lämnade vänner, familj och sina hundar kvar. Hon hade kanske kunnat leva idag, hon hade behövt få ett nytt hjärta. Inte för att hennes hjärta inte var varmt eller stort nog, det var ett mekaniskt fel på det. Men det fanns inget hjärta över till henne. Jag vill be dig som läser det här om en tjänst: Ta dig tid att fundera i några minuter på hur du vill göra med din kropp när du inte längre behöver den själv. Det finns andra som kan få låna lite av dig och leva vidare i livet tack vare ditt beslut. Men då måste du bestämma dig innan du dör. Om du är osäker eller vill veta mer, så läs mer på Livsviktigt:
http://www.livsviktigt.se/Sidor/default.aspx . Har du redan tagit ställning tar det bara en minut att registrera sig i donationsregistret, det kan du göra här:
http://www.socialstyrelsen.se/donationsregistret det går fort, du kan ändra dina önskemål när du vill. Gör det på en gång, man vet aldrig om man har tid att göra det sen. Ungefär åtta av tio svenskar är positiva till organdonation, men det är bara runt 100 registrerade donatorer som dör - men 700 personer som väntar på organ, varje år. Om du vet vad du vill göra med din kropp efter din död, registrera din önskan.
Bilden visar Milla och Harry. Hon lämnade oss den 4 Mars 2008. Milla var en solstråle i ens liv, alltid sprudlande glad. Om jag dör vill jag ge livet till någon annan om det går. Kanske känner du likadant? Tänk om det hade funnits ett hjärta till Milla när hon behövde ett!