Hur mycket ställer ni upp som mor och farföräldrar ? Alternativ

[Motti]

Jag har alltid ställt upp !när mitt första barnbarn föddes och dotterns rygg pajade så¨bodde jag där i månader åkte bara hem över helgen,när dottern gick på sjukgymnastik så hade jag lillgosan ja jag ställde alltid upp för dom ,sedan kom barnbarn nummer två då var jag döär och hjälpte till men inte lika mycket för då vare de två och svärsonen var där ,sedan kom tredje barnbarnet en grabb ,då hade vi flyttat 6 mil ifrån dom !Nu tycker dottern att jag inte är nog fast jag har barnbarna här varje lov ,ja inte alla på en gång de två äldsta knappt,för det älsta barnbarnet älskar att vara här hos oss !mellan barnbarnet älskar att vara hos farmor o farfar !minstingen vet inte vart han älskar att vara än ?Fy fan vad svårt det är att vara mormor till tre stycken !Jag tycker att jag ställt upp för min dotter mer än vad nöden kräver !men hon tyckler inte det är tillräckligt !
Hon tycker jag borde orka ha alla tre barnbarna !10 år 8 år och 4 år !

[Vinterflickan]

Hmm... tycker faktiskt att det låter lite otacksamt... fast det kanske inte är så det är menat...
Hur det än är så är det din dotter & hennes kille som valt att skaffa tre barn & då kan man inte utgå ifrån att någon annan ska ta ansvar för dem på lov osv. Du blir ju oxå äldre & orkar förstås inte på samma sätt som när du själv hade barn.

Jag fick en liten kille för snart 16 månader sen & där vattnet gick redan i v 29, men han föddes v 31 endast 1695 "tung". Det var förstås väldigt jobbigt men min svärmor som nog aldrig trodde hon skulle få barnbarn var här & hjälpte till en hel del & efter det att jag lagt ned amningen vid 3,5 månads ålder tog hon honom några nätter i taget ibland när hon var hos oss & hälsade på (bor 15 mil bort). Även mina egna föräldrar har erbjudit sin hjälp, och haft lillgrabben några gånger. Första 3-4 månaderna så skulle lillen matas var tredje timme, alltså från det att vi började mata skulle det gå max tre timmar till nästa matning. Varje matning tog mellan 40-60 min pga sondning, amning & pumpning efter det - dygnet runt så man var ju ganska sliten... Hur klarade man det tänker man såhär i efterhand?!

Nu ska vi snart ha en liten till, den 19 April & svärmor som är pensionär har erbjudit sig att komma & hjälpa vilket hon gärna får göra i "lagom" dos - men det är absolut ingenting vi tar för givet! Vi har valt att skaffa två bebisar såhär tätt, och som jag ser det är det vi som får förlita oss till att vi klarar av det & orkar.
Sen att man är tacksam för all hjälp man kan få, ja - men vi tar den inte för given & både mina föräldrar & min svärmor har trots allt sämre ork än när dom var unga!

Jag tycker din dotter ska vara tacksam över den hjälp du kan, vill & orkar ge och se det som en gåva, istället för att fokusera på att du inte kan eller orkar hjälpa till lika mycket som förut.