En samvetsfråga ?, Hur ska man göra ? Alternativ

[mamamaggan]

Brottas , tillsammans med flera andra i våran sommarstugeförening , med en fråga som är jobbig.

En föreningsmedlem försöker att lägga beslag på en bit mark som är en gemensahetsanläggning, en bit väg som vi alla i föreningen har nytta av.

Den är mest viktig för närmaste grannen , det kan bli så att h*n inte kan komma fram till sin tomt med bil hädanefter.

Vi andra drabbas på så sätt att vi inte kan komma fram med bil så nära våra båtplatser som möjligt. Kanske t o m kan bli så att vi inte ens kan gå över den här vägstumpen , som är vår enda väg att ta oss till sjön , om det vill sig riktigt illa.

Summan av kardemumman kan bli att den som försöker tillskansa sig vägbiten som privat mark kan , om vi sätter emot hårt , bli tvungen att riva sin nybyggda stuga.

Vi känner oss oerhört provocerade kanske främst av att h*n inte har pratat med oss andra om vad han tänker göra. Men , vi känner också att vi inte vill medverka till att han måste riva sin stuga.

Jättesvårt är det iaf.

[Piccante]

Som jag förstår det är det alltså ett svartbygge? Hen byggde ut sin stuga så att den gemensamma vägen hamnade så nära huset att vägen kan betraktas som en del av tomten?
Kommunen skulle aldrig acceptera ett sådant övertramp då det kan vara väldigt känsligt i sjönära lägen där alla gärna vill bygga men tomterna ofta är små och man måste acceptera att husen inte får svälla ut. Är vägen dessutom gemensamt ägd så får man ju inte bygga på den eller ta den i anspråk som tomt utan föreningens godkännande.

En kompromiss är att stugägaren flyttar vägen (om det går?) och leder den lite annorlunda på egen mark eller att ni får arrendera mark jämte vägen så den kan flyttas. Givetvis får den som byggde ut då stå för kostnaden.

[mamamaggan]

Som jag förstår det är det alltså ett svartbygge? Hen byggde ut sin stuga så att den gemensamma vägen hamnade så nära huset att vägen kan betraktas som en del av tomten?
Kommunen skulle aldrig acceptera ett sådant övertramp då det kan vara väldigt känsligt i sjönära lägen där alla gärna vill bygga men tomterna ofta är små och man måste acceptera att husen inte får svälla ut. Är vägen dessutom gemensamt ägd så får man ju inte bygga på den eller ta den i anspråk som tomt utan föreningens godkännande.

En kompromiss är att stugägaren flyttar vägen (om det går?) och leder den lite annorlunda på egen mark eller att ni får arrendera mark jämte vägen så den kan flyttas. Givetvis får den som byggde ut då stå för kostnaden.

H*n vill nu göra den här delen av vår gemensamhetsanläggning till sin tomt och hindra " obehöriga " att gå eller ställa sin bil där eftersom det är hans tomt. H*n räknar alla utom sig själv som obehöriga.


Den nya stugan står ungefär där h*ns gamla , nu rivna stuga , stått. Men den nya är större och står faktiskt delvis utanför hans tomt.


Dessutom har h*n utökat sin tomt med c:a 100 kvm ut i sjön eftersom h*n nu byggt inte bara den nya stugan större utan också de nya uthusen är större och det fanns då nästan ingen yta kvar utan byggnad på.


H*n har utökat sin tomt genom att arrendera en bit av fortsättningen på vägen , en bit som inte ingår i vårat område , av den som äger marken den vägen ligger på. Det är så h*n har kunnat bygga den nya stugan delvis utanför sin friköpta tomt.

Men , den vägbiten har ungefär samma funktion som vår väg , den ska vara till för andra stugägare som arrenderar sin mark . De ska på den vägen kunna ta sig ner till sjön och ev. ha sina båtar liggandes där.

Marken den vägbiten ligger på ägs av den som arrendatorerna hyr sina tomter av men är ju också en gemensamhetsanläggning.

Det går inte att " dra om " vägen för oss , den är våran enda möjlighet att komma ner till sjön.

Om vi står på oss så kan det ju bli så att man börjar granska hela " härligheten " och att myndigheterna då inser att det har begåtts fel och att h*n då måste riva stugan.

Redigerat av mamamaggan: 11-09-2013, 23:43