CITAT (Motti @ 09-10-2013, 01:22)

Är det bara jag som tycker att man ska vara vaksam över vad barnet har svårt för redan från första eller andra klass ? då har man ju möjligheten att sätta in resurser redan vid tex 8 års ålder ! Det kan väl ändå inte vara något negativt för barnet om det hjälper barnet i den fortsatta skolgången som jag ser det :)Själv hade jag svårt för att hänga med i matte och svenska hade jag fått lite "personlig hjälp" hade jag nog fixat det tidigare ,i dag är det ju stora klasser också och en del barn har ju svårare för att göra sig hörda och söka hjälp tex ,en liten blyg elev har ju svårare att hävda sig bland andra mer framåt barn .
Självklart vore det bäst om "problem", av alla slag, upptäcktes i första klass, men det kommer aldrig att hända att skolan klarar av det.
Visst finns enstaka skolor/lärare som är bra på detta, men generellt sett är skolan urusel på att upptäcka och ta hand om elever med "särskilda behov".
Som exempel kan ju sägas att det finns elever med dyslexi som upptäcks först på högstadiet. Det är ju fullständigt sanslöst!
Träffar inte läraren eleverna? Hur kan man som lärare missa dyslexi i sex år?
Inga betyg i världen kommer att hjälpa mot det!