Jag tolkar Preussen så här (och instämmer): 1 För att vara säker på resultatet ska du köpa nya fröer varje gång. Använder du köpta paprikor eller frön från egenodlade, sker en ny blandning av gener, till och med om växten pollinerat sig själv. Kärnhus kan det nog bli av alla sorter, och ibland inga alls. Jag märker på min chili att varje ny generation smakar mildare än den förra. Fick vrålstarka frukter av en kolonigranne, och behövde bara strimla en centimeter i baconröran men efter några år kan jag använda en halv frukt utan problem. Den framavlade egenskapen, styrkan, tenderar att spädas ut. För varje lyckad korsning måste växtförädlarna kassera många fler. 2a Om du låter paprikan mogna ordentligt blir fröna grobara. Frukten kan ätas långt tidigare och är då i regel mildare. Om fröna inte torkas kan de börja mögla och ruttna. Grobarheten beror på mognadsgraden, inte fuktnivån. 2b Även äpplekärnor har nyblandade gener med alla möjliga egenskaper. Det är som att blanda en stor kortlek, där bara vissa kort delas ut i given. Flertalet korsningar blir sämre än föräldrarna; växtförädlarna kan öka sannolikheten genom att hålla koll på vilka egenskaper som är ”dominanta” och försöka att para ihop sådana sorter. Men ändå måste man förkasta de flesta, och dessutom vänta många år innan man vet vilka som är lyckade på sikt, ger bra frukt och är härdiga etc.
|