CITAT (pejori @ 03-02-2014, 23:57)

Nopp. Jag har inte "delvis rätt"
Du säger att bara åklagare eller domstol, beslutar om husrannsakan.
I Filmens värld ja, i verkligheten är det polis på plats, som gör det.
http://www.fredlos.se/husrannsakan.aspxLäs näst sista stycket.
http://www.lag24.se/a/husrannsakan Näst sista ordet.
http://www.aklagare.se/settings/Ordlista/Husrannsakan/He he he he :-) pratar nog förbi varandra. Vilket du sett om du läst mina länkar. Klart polisen får göra husransakan dels för att gå in och hämta brottsling eller göra husrannsakan för att säkra bevisen för ett brott. Men i alla fall där polis ska kunna göra husrannsakan krävs väldigt väldigt väldigt starka skäl. Duger inte med:
"Någon har anmält missförhållande för djur till Länsstyrelsen"
Eller
"ev kanske kan djurskyddsbrott begåtts, men ingen vet säkert"
Alltid lättare att motivera en husrannsakan där människors liv och hälsa står på spel tyvärr. Men proportionalitetsprincipen väger extremt tungt i dessa fall. Dvs räcker inte med mistanke om ev brott utan krävs någon form av besttyrkande att brott begåtts.
Dessutom måste den brottsrubriceringen man stödjer sig på ge minst ett års fängelse, vilket djurskyddsbrott sällan ger.
Man får skilja på husrannsakan för att leta gömd brottsling och husrannsakan av övriga skäl.
Men nog om det. Den här tråden handlar ju inte om teknitaliteter kring brottsbalken utan om djurskyddslagen.
Så min sammanfattning är nog att det inte räcker med att ge djurskyddsinspektörerna polisrättigheter. Krävs nog att reglerna kring när tvångsåtgärder kan ske sänks, och att nivån på misstankegraden sänks för att åtgärder ska kunna sättas in innan det gått så långt att djur hinner dö eller skadas svårt.