Jag håller i det stora hela med om fördelarna med renrasiga hundar - med vissa undantag (sönderavling / avel på fysiska defekter som på t.ex. schäfer, eng. bulldog, beagle m.fl.): man vet hur stor valpen blir som vuxen, ver om den har lätt för att bli vaktig, skällig, vallande, stor jaktlust m.m. Men, jag är verkligen både förvånad och smått förskräckt över hur SKK väljer ut avelshundar. I min bekantskapskrets fins nämligen en hanhund som de rekommenderar trots att han redan som unghund haft problem med magen (blödande magsår, svåra diarréer, nu även svår tarminflammation). Hur i hela friden kan de rekommendera en sådan hund som lämplig avelshund? Nämnas bör väl att hans ena bror (samma kull) avled p.g.a. liknande problem... Jag har inga större problem med blandraser så länge det är ungefär samma typer av raser som blandats - då kan man iaf gissa vilken sorts hund man får.
--------------------
Ju mer du vet, ju mindre förstår du (Zhuang Zi) cancer.gif
|