Var kommer alla brunskjortorna ifrån?, och varför? Alternativ

[Tapio]

Halaj!

I efterdyningarna av EU-valet hör jag på radion att brunskjortorna har fått många mandat i Bryssel.
Front National går framåt i Frankrike. Sannfinländarna skördar framgångar i Finland. British National Party i Storbritannien likaså. Fremskrittspartiet i Norge. För att inte tala om SD här hemma.
varför?

Hårda tider ger tillfällen för extrema åsikter. Det är ju nästan deras livsluft. Därför kan jag förstå att Gyllene gryning går framåt i Grekland. De har ju det lite knackigt nu. Men övriga Europa?

Kommen upp i åren jämför jag med min uppväxt på 70-talet. Vi hade en bil. En TV som stod i vardagsrummet. Saker var dyra, så när de gick sönder lagade man dem. Syrran och jag hade varsin liten mono kasettbandspelare som vi lyssnade på blandband med.

Nu: två bilar är standard i barnfamiljer. 50” platt-tv i vardagsrummet. Alla ungarna har självklart egen tv och dator på sitt rum. Vitvaror lagas aldrig, utan slängs när de pajar. Eller förresten: de slängs ofta innan de är sönder. Det finns ju nya, fräscha modeller på Media Markt. Folk lägger flera hundra tusen på att lyxrenovera badrum/kök var 5:e år. Vi slänger hälften av all mat som produceras/importeras. Vi producerar ca 500 kg sopor/person och år. Jag hörde på programmet stil i P1, att vi köper ca 15 kg kläder per år per person. 15 kg! Kort sagt: vi lever i ett 2/3-delssamhälle där majoriteten vältrar sig i ett överflöd utan dess like!

Så varför?

Är det bara vanlig xenofobi det handlar om?
För att försöka förstå andra människor går man ju till sig själv först. Och det är här det tar stopp, för mig. Förutom att tycka illa om PK-etablissemanget har jag verkligen ingenting gemensamt med dessa brunskjortor. Därför förstår jag dem inte heller. Jag är för multi-kulti alla gånger.

Jag behöver hjälp att förstå det här.

//T

[pejori]

Tror dessutom att konsumtionssamhället förtjänar en egen tråd, då det idag inte lönar sig, att reparera "elektronikvaror" då du köper en ny, t,ex. Skrivare billigare än vad en reparation skulle kosta.
När " vi växte upp" lönade det sig att reparera saker, men numer, är det ingen som ens försöker reparera, billigare än nyinköp.