CITAT (KURT @ 08-11-2002, 08:10)
CITAT (Cilla @ 08-11-2002, 01:53)
Jag sätter kärnor och odlar grundstammar av olika slag i liten skala i trädgården. Det är mycket speciellt att göra sina egna fruktträd från grunden!
Cilla
Att sätta kärnor är ju också grunden för alla nya sorter, alla borde plantera nya träd. Men hur gör man om man skall sätta kärnor för att få nya grundstammar, måste man ha kontroll på pollineringen så att man vet vilka föräldrarna är? Eller sätter man bara an massa kärnor och väljer de grundstammar som "råkar" ha lämpliga morfologiska egenskaper?
Hej Kurt,
Som du vet är fruktsorten en, och grundstammen (roten) oftast en annan på våra fruktträd. Alla äpple- och päronsorter utom vildaplar, prydnadsaplar od är satta på en grundstam som inte är sortäkta.
Grundstammarna styr hur träden blir: Livslängd, storlek, härdighet.
Sorterna bestämmer i första hand fruktsort, hur härdiga och sjukdomsresistent/benäget trädet blir, samt i viss, men mycket liten grad, storleken på trädet.
Sedan tusentals år har människan skapat sina fruktträd. Man har valt en grundstam som passar för klimatet och ändamålet, samt en sort som har den frukt man gillar.
Det är hart när omöjligt att styra pollineringen. Varje äpples kärnor i ett träd kan vara "barn" till olika träd. Ena föräldern är klar - det är den som äpplet sitter på. Men vilken den andra föräldern är vet man inte, och är trots penselpollinering mycket svårt att styra i utomhusmiljö.
Sorterna som kommer på träd som fått växa från frö blir ofta inte lyckade varianter. De kan bli det, men i de flesta fall blir de små, torra eller sura - som är typiskt för vildaplar. Jag tycker om vildaplar som träd (ganska ofta blir de en buske liknande hägg eller så) men tycker bättre om frukten från sortäkta träd - och det finns så otroligt många!
Bättre om man vill ha frukt och göra egna fruktträd, är att göra eller köpa grundstammar (rot med liten avklippt stamdel) och sedan plocka eller köpa ympris (på vårmässor finns hundratals sorter) och ympa på själv.
Ska man få fram en egen grundstam (som man sedan ympar/ockulerar en sort på) kan man:
- sätta en kärna. En rot och ett "spö" utvecklas, dvs ett träd i sin första fas. Grundstammen kallas fröstam som ofta blir mycket härdig (de sämre fröerna gror aldrig, men de som gror växer också lite olika eftersom de har olika föräldrar), långlivat och kommer så småningom att bilda ett stort praktfullt träd. Och ja, man väljer de som ser ut att växa starkast - då har de också livliga, starka rötter.
Jag gillar fröstammar för att de gör att träden blir mest långlivade. De äppelträd vi köper i handeln är oftast satta på en grundstam som heter A2. Denna är härdig och gör att alla träd växer i jämn takt, men den har också nackdelar. Bland annat blir ett träd satt på en sådan stam endast 40-50 år. Inget man planterar för barnbarnen alltså!
- skotta upp över ett spö eller en avklippt grundstam. Detta är som att kupa potatis i lite större format. När man skottar upp över grundstammens avklippta eller oavklippta spö börjar rötterna att växa hej vilt. Trädet vill rotföröka sig. Efter ett par år eller mer kan man skära loss de uppstickande spöna från varandra och få flera träd med liten rot. Jättebra att det funkar så när man misslyckas med en ymp på en grundstam eller med beskärningen av ett ungt träd man planterat - då skottar man upp över stammen och gör en grundstamsodling av det istället!
- sticklingföröka. Man tar en ettårig kvist från ett träd och sticker ned i marken och hoppas att den tar sig. Denna metod är ovanlig och jag vet inte i större skala hur den grundstammen blir (det måste variera starkt mellan trädsorterna), men jag har experiment i min egen trädgård. Det verkar som att flera sticklingar bildar små och ganska svagväxande rötter. Kanske kan de passa till spaljéer sedan. Det ska jag prova iallafall.
Meddela gärna hur era experiment går!
Cilla
Spaljer, kordonger och frukthäckar?
05-11-2002, 21:35
