Damm i avfuktare, Det har kommit damm inne bland komponenterna Alternativ

[Christa]

Vi har 2 avfuktare som vi slutat använda eftersom det kommit in damm inuti maskinerna. När det gäller den första hade vi missat att rengöra filtret men när det gäller den andra som gjorde vi det regelbundet men det kom ändå in damm i maskinen.

Är det någon mer som varit med om det och kan man göra något åt det?

Vi köpte en billig avfuktare att ha så länge men den är öppen uppåt så den lär väl damma igen den också. Vi skulle vilja ha en avfuktare där det inte kommer in damm på fel ställen vi funderar ändå på om det går att åtgärda dom gamla.

All information kring detta är intressant.

I affärerna pratar ju säljarna för sina egna varor så helt neutral info är ju inte lätt att få där.

[Carl]

Att torka tvätt i en källare är nog det sämsta alternativet fuktmässigt!

Begreppet relativ luftfuktighet (Rf) avser förhållandet mellan luftens fuktinnehåll och luftens maximala förmåga att bära fukt, d v s Rf är alltid kopplat till en viss temperatur.

Luftens maximala fuktbärande kapacitet ökar i takt med stigande temperatur, vid 0,0 °C kan luften maximalt bära 4,86 gram vatten per m3.

Vid 10,0 °C kan luften maximalt bära 9,41 g/m3, vid 20,0 °C kan den bära 17,28 g/m3.

Vid -20,0 °C kan luften maximalt bära 0,89 g/m3.

Hög luftfuktighet betyder med andra ord inte att luftens fuktinnehåll är högt.

I utredningssammanhang måste man beräkna luftens exakta fuktinnehåll (g/m3), detta värde benämns som absolut ånghalt.

Ovanstående är centralt vid beräkning av fuktrelaterade risker för nya konstruktioner, vid bedömning av inomhusmiljöer och vid utredning av fuktskador.

När luftfuktigheten är 70 % innebär det att 7/10 delar av luftens maximala fuktbärande kapacitet är utnyttjad.

Vill man förändra luftfuktigheten kan man antingen höja temperaturen (öka luftens fuktbärande kapacitet) eller torka luften med en avfuktare.

I en bristfälligt ventilerad bostad kan man sänka luftfuktigheten genom att ordna en bättre ventilation under förutsättning att utomhusluften inte är lika varm och fuktig som inomhusluften.

Fukt i inomhusluft av fukt i inkommande luft (utomhusluft), avdunstning från konstruktioner,

vattenånga från matlagning, duschning, gröna växter och människor.

Till exempel lämnar en vuxen människa ifrån sig ca 2 kilo vattenånga per dygn.

Notera att om man försöker sänka Rf genom att höja temperaturen finns risk för omfördelning av

fukten på grund av ökat ångtryck, vilket t ex under vinterförhållanden kan orsaka fuktskador (kondensskador) i kalla delar av husets skalkonstruktion.

I en uteluftsventilerad kryprumsgrund överskrids ofta kritiskt gränsvärde under sommaren på grund av att temperaturen i grunden är lägre än utomhusluftens.

Av samma anledning överskrids ofta kritiskt gränsvärde på vinden under vintertid.

Kondens på insidan av ett fönster beror på att fuktinnehållet i rumsluften är så högt att gränsen för

luftens förmåga att bära fukt överskrids på fönstrets insida.

Om man till exempel i inomhusluften har 55 % luftfuktighet vid 20,0 C, kommer fritt vatten (kondens) att uppstå mot ytor som håller en temperatur under 10,1°C.

Insidan av ett äldre fönster (dubbelkopplat) har låg temperatur när det råder vinterförhållanden.

Är temperaturen ytterligare lägre ökar mängden kondensvatten mot rutan.

I en konstruktion av organiska material (trä, papper, textilier etc) är Rf 70 % ett kritiskt värde, det är vid denna luftfuktighet tillväxt av mikroorganismer kan uppstå.

Man bör därför se till att konstruktioner av organiska material inte utsätts för fuktnivåer över Rf 70 %.

Vattenångan i luften är en gas, vilken liksom alla andra gaser alltid strävar efter utjämning (ångtrycksutjämning), d v s gasen strävar efter en utjämning i koncentration i hela luftvolymen.

Om vattenångan i varm luft tillåts utjämnas med vattenångan i kall luft sker med automatik en höjning av Rf i den kallare luften.

Mängden vattenånga är då lika stor i båda luftmassorna, men eftersom den kallare luften har en lägre fuktbärande kapacitet sker en ökning av den relativa luftfuktigheten i den kallare luften.

Detta är en del av problemen i källare och grunder sommartid och på vindar vintertid.Sommarproblemet förekommer även ofta i och runt kylrum.

På vintern uppstår ibland hälsoproblem hos människor som exponeras för en alltför torr inomhusluft.

Detta beror på att utomhusluften (tilluften) har ett lågt fuktinnehåll som i sin tur ger låg luftfuktighet när luften värms i byggnaden.

Vid 5,0 C och 80,0 % luftfuktighet innehåller luften 4,86 gram vatten per m3.

Då luften värms till 20 C sjunker Rf till något över 20 %, samtidigt som vi människor trivs bäst vid en luftfuktighet mellan 50-60 %.

Problem med torr inomhusluft på vintern förekommer framför allt i mekaniskt ventilerade lokaler.

Problemen som upplevs beskrivs ofta som hosta, ögontorrhet, hudirritation och irriterade övre andningsvägar.

Problem på grund av för torr inomhusluft kan vara svåra att skilja från allmänna förkylningssymptom.

[Christa]

Att torka tvätt i en källare är nog det sämsta alternativet fuktmässigt!

Begreppet relativ luftfuktighet (Rf) avser förhållandet mellan luftens fuktinnehåll och luftens maximala förmåga att bära fukt, d v s Rf är alltid kopplat till en viss temperatur.

Luftens maximala fuktbärande kapacitet ökar i takt med stigande temperatur, vid 0,0 °C kan luften maximalt bära 4,86 gram vatten per m3.

Vid 10,0 °C kan luften maximalt bära 9,41 g/m3, vid 20,0 °C kan den bära 17,28 g/m3.

Vid -20,0 °C kan luften maximalt bära 0,89 g/m3.

Hög luftfuktighet betyder med andra ord inte att luftens fuktinnehåll är högt.

I utredningssammanhang måste man beräkna luftens exakta fuktinnehåll (g/m3), detta värde benämns som absolut ånghalt.

Ovanstående är centralt vid beräkning av fuktrelaterade risker för nya konstruktioner, vid bedömning av inomhusmiljöer och vid utredning av fuktskador.

När luftfuktigheten är 70 % innebär det att 7/10 delar av luftens maximala fuktbärande kapacitet är utnyttjad.

Vill man förändra luftfuktigheten kan man antingen höja temperaturen (öka luftens fuktbärande kapacitet) eller torka luften med en avfuktare.

I en bristfälligt ventilerad bostad kan man sänka luftfuktigheten genom att ordna en bättre ventilation under förutsättning att utomhusluften inte är lika varm och fuktig som inomhusluften.

Fukt i inomhusluft av fukt i inkommande luft (utomhusluft), avdunstning från konstruktioner,

vattenånga från matlagning, duschning, gröna växter och människor.

Till exempel lämnar en vuxen människa ifrån sig ca 2 kilo vattenånga per dygn.

Notera att om man försöker sänka Rf genom att höja temperaturen finns risk för omfördelning av

fukten på grund av ökat ångtryck, vilket t ex under vinterförhållanden kan orsaka fuktskador (kondensskador) i kalla delar av husets skalkonstruktion.

I en uteluftsventilerad kryprumsgrund överskrids ofta kritiskt gränsvärde under sommaren på grund av att temperaturen i grunden är lägre än utomhusluftens.

Av samma anledning överskrids ofta kritiskt gränsvärde på vinden under vintertid.

Kondens på insidan av ett fönster beror på att fuktinnehållet i rumsluften är så högt att gränsen för

luftens förmåga att bära fukt överskrids på fönstrets insida.

Om man till exempel i inomhusluften har 55 % luftfuktighet vid 20,0 C, kommer fritt vatten (kondens) att uppstå mot ytor som håller en temperatur under 10,1°C.

Insidan av ett äldre fönster (dubbelkopplat) har låg temperatur när det råder vinterförhållanden.

Är temperaturen ytterligare lägre ökar mängden kondensvatten mot rutan.

I en konstruktion av organiska material (trä, papper, textilier etc) är Rf 70 % ett kritiskt värde, det är vid denna luftfuktighet tillväxt av mikroorganismer kan uppstå.

Man bör därför se till att konstruktioner av organiska material inte utsätts för fuktnivåer över Rf 70 %.

Vattenångan i luften är en gas, vilken liksom alla andra gaser alltid strävar efter utjämning (ångtrycksutjämning), d v s gasen strävar efter en utjämning i koncentration i hela luftvolymen.

Om vattenångan i varm luft tillåts utjämnas med vattenångan i kall luft sker med automatik en höjning av Rf i den kallare luften.

Mängden vattenånga är då lika stor i båda luftmassorna, men eftersom den kallare luften har en lägre fuktbärande kapacitet sker en ökning av den relativa luftfuktigheten i den kallare luften.

Detta är en del av problemen i källare och grunder sommartid och på vindar vintertid.Sommarproblemet förekommer även ofta i och runt kylrum.

På vintern uppstår ibland hälsoproblem hos människor som exponeras för en alltför torr inomhusluft.

Detta beror på att utomhusluften (tilluften) har ett lågt fuktinnehåll som i sin tur ger låg luftfuktighet när luften värms i byggnaden.

Vid 5,0 C och 80,0 % luftfuktighet innehåller luften 4,86 gram vatten per m3.

Då luften värms till 20 C sjunker Rf till något över 20 %, samtidigt som vi människor trivs bäst vid en luftfuktighet mellan 50-60 %.

Problem med torr inomhusluft på vintern förekommer framför allt i mekaniskt ventilerade lokaler.

Problemen som upplevs beskrivs ofta som hosta, ögontorrhet, hudirritation och irriterade övre andningsvägar.

Problem på grund av för torr inomhusluft kan vara svåra att skilja från allmänna förkylningssymptom.

Jag utgick ifrån det du skriver när jag ställde frågan i det tidigare inlägget. Du har ju svarat delvis på det genom att skriva att det inte är någon god idé att höja inomhustemperaturen för att sänka luftfuktigheten som några föreslog men det skulle vara intressant med ett resonemang just kring min frågeställning.

Beträffande att torka tvätt i källare så är det i vårt hus det torraste stället i huset. Dit kommer ingen fukt från människor, matlagning eller duschning.

Redigerat av Christa: 20-06-2015, 18:36

[Gossen Ruda]

Jag utgick ifrån det du skriver när jag ställde frågan i det tidigare inlägget. Du har ju svarat delvis på det genom att skriva att det inte är någon god idé att höja inomhustemperaturen för att sänka luftfuktigheten som några föreslog men det skulle vara intressant med ett resonemang just kring min frågeställning.

Beträffande att torka tvätt i källare så är det i vårt hus det torraste stället i huset. Dit kommer ingen fukt från människor, matlagning eller duschning.

Då läste du dåligt, kolla 10:e raden. Däremot skriver han också att man se upp med omfördelningen av fukt. Lite märkligt som du skriver att källaren är torrast. Den brukar vara kallast pga markkyla och därmed också hög Rf.

[Christa]

Då läste du dåligt, kolla 10:e raden. Däremot skriver han också att man se upp med omfördelningen av fukt. Lite märkligt som du skriver att källaren är torrast. Den brukar vara kallast pga markkyla och därmed också hög Rf.

Om du menar det här "Hög luftfuktighet betyder med andra ord inte att luftens fuktinnehåll är högt." så betyder det att mängden vatten i gram som luften kan innehålla är mindre ju kallare luften är och en hög relativ fuktighet i låg temperatur därför kan innebära att luften innehåller mindre vatten än den gör vi en lägre relativ fuktighet och högre temperatur.

Just därför behöver inte en lägre luftfuktighet på grund av en högre inomhustemperatur vara till någon fördel.

[Gossen Ruda]

Om du menar det här "Hög luftfuktighet betyder med andra ord inte att luftens fuktinnehåll är högt." så betyder det att mängden vatten i gram som luften kan innehålla är mindre ju kallare luften är och en hög relativ fuktighet i låg temperatur därför kan innebära att luften innehåller mindre vatten än den gör vi en lägre relativ fuktighet och högre temperatur.

Just därför behöver inte en lägre luftfuktighet på grund av en högre inomhustemperatur vara till någon fördel.

Nej, jag menade detta: "Vill man förändra luftfuktigheten kan man antingen höja temperaturen (öka luftens fuktbärande kapacitet) eller torka luften med en avfuktare."

Det du citerade tycker jag var lite luddigt skrivet av Carl. Det stämmer till viss del men vatteninnehållet i luften beror också på temperaturen. Vid en viss temperatur innehåller givetvis luft med högre Rf mer fukt. Vid samma Rf innehåller varm luft mer vatten än kallare luft. Din sista slutsats låter lite skum. Det är klart att det är en fördel med högre temperatur om en lägre temperatur skulle innebära kondens och dålig tork.

[Christa]

Nej, jag menade detta: "Vill man förändra luftfuktigheten kan man antingen höja temperaturen (öka luftens fuktbärande kapacitet) eller torka luften med en avfuktare."

Det du citerade tycker jag var lite luddigt skrivet av Carl. Det stämmer till viss del men vatteninnehållet i luften beror också på temperaturen. Vid en viss temperatur innehåller givetvis luft med högre Rf mer fukt. Vid samma Rf innehåller varm luft mer vatten än kallare luft. Din sista slutsats låter lite skum. Det är klart att det är en fördel med högre temperatur om en lägre temperatur skulle innebära kondens och dålig tork.

Det var inte min slutsats. Det var Carl som skrev det.

"Notera att om man försöker sänka Rf genom att höja temperaturen finns risk för omfördelning av fukten på grund av ökat ångtryck, vilket t ex under vinterförhållanden kan orsaka fuktskador (kondensskador) i kalla delar av husets skalkonstruktion."

[Gossen Ruda]

Det var inte min slutsats. Det var Carl som skrev det.

"Notera att om man försöker sänka Rf genom att höja temperaturen finns risk för omfördelning av fukten på grund av ökat ångtryck, vilket t ex under vinterförhållanden kan orsaka fuktskador (kondensskador) i kalla delar av husets skalkonstruktion."

En liten risk ja, kanske vintertid. Däremot är det generellt så att en höjning av temperaturen minskar Rf. Fast vill du undvika att höja temperaturen kan du få klänga dig fast vid dina halmstrån. Jag börjar undra om du vill ha råd eller försöka få dina teorier att bli sanna.