Vi har 2 avfuktare som vi slutat använda eftersom det kommit in damm inuti maskinerna. När det gäller den första hade vi missat att rengöra filtret men när det gäller den andra som gjorde vi det regelbundet men det kom ändå in damm i maskinen.

Är det någon mer som varit med om det och kan man göra något åt det?

Vi köpte en billig avfuktare att ha så länge men den är öppen uppåt så den lär väl damma igen den också. Vi skulle vilja ha en avfuktare där det inte kommer in damm på fel ställen vi funderar ändå på om det går att åtgärda dom gamla.

All information kring detta är intressant.

I affärerna pratar ju säljarna för sina egna varor så helt neutral info är ju inte lätt att få där.

Kan man inte blåsa ur filtren med tryckluft?

Du verkar ha mycket problem med damm

Filtren är lätta rengöra. Problemet är att damm tagit sig i själva maskinen där man inte kommer åt det utan att skruva isär alltihop.

Jag jag har problem med damm och det är ett mysterium var det kommer ifrån. Här är visserligen gamla heltäckningsmattor men jag dammsuger ju ofta.

Kanske har dammsugarna inte varit tillräckligt bra på grund av igensatta filter...

Jag har nog någon gammal dammtråd i forumet men den här tråden vill jag använda för att få höra om damm brukar ta sig in i avfuktare och vad man kan göra åt det. Min sambo sa att en del nya avfuktare har dubbla filter så det kanske är ett vanligt problem.

Jag är ju rädd för brand om jag lämnar en igendammad avfuktare på utan tillsyn.

Varför måste du ha avfuktare? Själv har jag så torr luft att jag har luftfuktare på emellanåt.

Heltäckningsmattor är ett gissel om man inte har en superbra dammsugare.

Till torkning av tvätt och handduk och dusch. Vi har fuktmätare så vi håller koll på när det behövs.

Jösses, Christa! Att ha fuktmätare är ungefär lika "dumt" som att skaffa "Stora Läkarboken". Man mår bra tills man läst vilka sjukdomar man kan ha drabbats av.
Det kan inte vara bra att ha heltäckningsmattor, speciellt inte gamla. Dom släpper ifrån sig allt mer material, ju äldre de blir. Syntetiskt är rena "maskrosblomman" när de har några år på nacken. Jag skulle tro att allt damm kommer därifrån, och att det därför ni skaffat luftfuktare.

Bor du i lägenhet eller har du mekanisk ventilation i ditt hus. I annat fall gör du nog klokt i att börja bry dig om den relativa luftfuktigheten i huset.

Har väldigt svårt att förstå behovet av en avfuktare! Så länge du inte har uppvärmd swimmingpool inomhus! Kan du förklara lite närmare hur du bor och varför ett behov finns!

Instämmer. Jag tror Christa bryr sig för mycket. Så länge fuktigheten håller sig mellan 40 och 70 % är det ok och något annat blir nog svårt att finna.

Finns det ett tänkbart problem, är det ett problem.

Därför är det ett problem.

Ja du har rätt, den relativa luftfuktigheten bör ligga under 70 %. Det finns många hus utan mekanisk ventilation och trots att vi har en frånluftsfläkt i badrummet så hamnar luftfuktigheten på över 90 % om man glömmer att sätta på avfuktaren efter kvällsduschen. Förutom att fukten sprider sig i huset så surnar handdukarna.

Avfuktare säljs i massor och jag känner ingen som inte har en avfuktare där dom hänger upp tvätten.

Jag har det inte. Särskilt på vintern gör det gott med lite extra luftfuktighet men jag har inte märkt några problem på sommaren heller

Jag har heller ingen avfuktare och känner ingen annan som har det. Att luftfuktigheten blir hög när man duschar är inget konstigt, det botas med bättre ventilation. En handdukstorkare är nog bättre än en avfuktare. Sen beror det på hur mycket man blaskar med vatten.

Har ingen heller! Känner ingen som har! Min tvätt torkar iaf! På vintern går det fortare efter som luften är torrare. En avfuktare är en energi slukare av stora mått!

Känner ingen som har avfuktare.

Har inte heller någon avfuktare.

Har du någon eldstad i huset eller vilken typ av uppvärmning har du?

I mitt förra hus gick det bra så länge jag värmde huset med olja men när jag gick över till att köra elpatronen så fick jag fuktproblem.

Vattenburen värme, el på sommaren kompletterad med ved på vintern. Combipanna.

Ingen avfuktare här heller.

Halaj!

Crista är inte fel ute. Det säljs avfuktare i parti och minut. De flesta hamnar i torpgrunder.
Förr i tiden eldades hus med ved, i en eldstad. Murstocken gick ner i marken i grunden och höll den varm och torr. När man t.ex. går över till elvärme slutar detta och man får problem med kondens i husgrunden. Lösning? Avfuktare.

Sen hänger det också på vilket medium avfuktaren har. En sort funkar bara ner till 5-10 gr. C. De är strömsnåla. En annan funkar ner till ca -20 C och drar mycket ström.

Den första sorten är inte dum alls att ha i ett badrum i ett eluppvärmt hus.
1) den tar bort fukten
2) spillenergin blir värme i rummet => du behöver inte ha ett element där.
3) Vattnet den samlar upp är destillerat=> du kan använda den i strykjärnet eller bilbatteriet
win-win-win, som jag ser det!

//T

P.S: god midsommar, alla! Själv körde jag bil, så sill och nypotatis, men ingen nubbe!

Jag börjar fundera på vilken temperatur Christa har inomhus. Jag vill inte gå i ylletröja och långkalsonger så jag har minimum 22-23 grader. Snålar man och håller sig under 20 grader ökar den relativa fuktigheten snabbt.

Är det inte skillnad på om man har vattenburen värme eller elelement?

Sen är det väl också som Ruda säger att luftfuktigheten ökar ju svalare man har inne. Så det där att dra ner på värmen för att spara/snåla på elen får man då betala i andra änden genom att man kanske måste ha avfuktare.

Men varför hänga tvätten i badrummet? Jag hänger ofta min i uterummet och har man inte det kanske man har en balkong istället, eller en veranda. Eller ett tvättstreck ute, som funkar åtminstone när det inte regnar.

Nu börjar diskussionen bli intressant. Vi har mycket riktigt inte så varmt inomhus och förutom miljöaspekten så kan jag inte sova om det är varmt i sovrummet och i träningsrummet har vi ingen värme på alls. Det är helt öppet från första våning upp till träningsrummet så det håller ändå ca 17 grader.

Tvätten hänger vi i källaren och i källaren har vi nog mest värme på i hela huset.

Nu till en fråga. Det är ju viktigt att det inte bli fuktigt på vinden. Vilken relativ luftfuktighet bör man då eftersträva i förhållande till temperaturen inomhus?

Om man har varmt inomhus så kan luften hålla mer fukt så även om man håller sig under 70 % i relativ luftfuktighet så blir den betydligt högre när den kommer ut på vinden. Samtidigt får man mer spillvärme men hur mycket det påverkar temperaturen på vinden vet jag inte.

Om man istället har lägre temperatur inomhus så blir kanske vinden något kallare men å andra sidan kan avfukta så att förändringen i relativ fuktighet blir mindre.

I mitt sovrum som ligger längst bort från trappan upp från undervåningen så har jag uppmätt allt från 74 % (innan vi blev flitiga med avfuktaren i badrummet som ligger nedanför trappan på första våningen.) ner till 38 % i vintras när det var ovanligt torr luft över huvud taget.

Jag är lite orolig ibland för att det skall bli fukt på vinden när vi har så lite värme på andra våningen men det håller sig ändå på ca 17 grader och det är ändå bara 3 grader under dom 20 vi håller på första våningen. Sedan kan säkert temperaturen variera i rummen också.

Jag skulle frysa ihjäl hos dig Christa. Sovrummet vill jag också ha svalare men i resten av lägenheten vill jag ha varmt.

Att torka tvätt i en källare är nog det sämsta alternativet fuktmässigt!

Begreppet relativ luftfuktighet (Rf) avser förhållandet mellan luftens fuktinnehåll och luftens maximala förmåga att bära fukt, d v s Rf är alltid kopplat till en viss temperatur.

Luftens maximala fuktbärande kapacitet ökar i takt med stigande temperatur, vid 0,0 °C kan luften maximalt bära 4,86 gram vatten per m3.

Vid 10,0 °C kan luften maximalt bära 9,41 g/m3, vid 20,0 °C kan den bära 17,28 g/m3.

Vid -20,0 °C kan luften maximalt bära 0,89 g/m3.

Hög luftfuktighet betyder med andra ord inte att luftens fuktinnehåll är högt.

I utredningssammanhang måste man beräkna luftens exakta fuktinnehåll (g/m3), detta värde benämns som absolut ånghalt.

Ovanstående är centralt vid beräkning av fuktrelaterade risker för nya konstruktioner, vid bedömning av inomhusmiljöer och vid utredning av fuktskador.

När luftfuktigheten är 70 % innebär det att 7/10 delar av luftens maximala fuktbärande kapacitet är utnyttjad.

Vill man förändra luftfuktigheten kan man antingen höja temperaturen (öka luftens fuktbärande kapacitet) eller torka luften med en avfuktare.

I en bristfälligt ventilerad bostad kan man sänka luftfuktigheten genom att ordna en bättre ventilation under förutsättning att utomhusluften inte är lika varm och fuktig som inomhusluften.

Fukt i inomhusluft av fukt i inkommande luft (utomhusluft), avdunstning från konstruktioner,

vattenånga från matlagning, duschning, gröna växter och människor.

Till exempel lämnar en vuxen människa ifrån sig ca 2 kilo vattenånga per dygn.

Notera att om man försöker sänka Rf genom att höja temperaturen finns risk för omfördelning av

fukten på grund av ökat ångtryck, vilket t ex under vinterförhållanden kan orsaka fuktskador (kondensskador) i kalla delar av husets skalkonstruktion.

I en uteluftsventilerad kryprumsgrund överskrids ofta kritiskt gränsvärde under sommaren på grund av att temperaturen i grunden är lägre än utomhusluftens.

Av samma anledning överskrids ofta kritiskt gränsvärde på vinden under vintertid.

Kondens på insidan av ett fönster beror på att fuktinnehållet i rumsluften är så högt att gränsen för

luftens förmåga att bära fukt överskrids på fönstrets insida.

Om man till exempel i inomhusluften har 55 % luftfuktighet vid 20,0 C, kommer fritt vatten (kondens) att uppstå mot ytor som håller en temperatur under 10,1°C.

Insidan av ett äldre fönster (dubbelkopplat) har låg temperatur när det råder vinterförhållanden.

Är temperaturen ytterligare lägre ökar mängden kondensvatten mot rutan.

I en konstruktion av organiska material (trä, papper, textilier etc) är Rf 70 % ett kritiskt värde, det är vid denna luftfuktighet tillväxt av mikroorganismer kan uppstå.

Man bör därför se till att konstruktioner av organiska material inte utsätts för fuktnivåer över Rf 70 %.

Vattenångan i luften är en gas, vilken liksom alla andra gaser alltid strävar efter utjämning (ångtrycksutjämning), d v s gasen strävar efter en utjämning i koncentration i hela luftvolymen.

Om vattenångan i varm luft tillåts utjämnas med vattenångan i kall luft sker med automatik en höjning av Rf i den kallare luften.

Mängden vattenånga är då lika stor i båda luftmassorna, men eftersom den kallare luften har en lägre fuktbärande kapacitet sker en ökning av den relativa luftfuktigheten i den kallare luften.

Detta är en del av problemen i källare och grunder sommartid och på vindar vintertid.Sommarproblemet förekommer även ofta i och runt kylrum.

På vintern uppstår ibland hälsoproblem hos människor som exponeras för en alltför torr inomhusluft.

Detta beror på att utomhusluften (tilluften) har ett lågt fuktinnehåll som i sin tur ger låg luftfuktighet när luften värms i byggnaden.

Vid 5,0 C och 80,0 % luftfuktighet innehåller luften 4,86 gram vatten per m3.

Då luften värms till 20 C sjunker Rf till något över 20 %, samtidigt som vi människor trivs bäst vid en luftfuktighet mellan 50-60 %.

Problem med torr inomhusluft på vintern förekommer framför allt i mekaniskt ventilerade lokaler.

Problemen som upplevs beskrivs ofta som hosta, ögontorrhet, hudirritation och irriterade övre andningsvägar.

Problem på grund av för torr inomhusluft kan vara svåra att skilja från allmänna förkylningssymptom.

Jag tycker att diskussionen bär hän åt fel håll...

Ju varmare luft, desto mer vattenånga kan den bära med sig - en naturlag. Det ni pratar om är kondensering. När varm luft kyls ner, så klumpat ångpartiklarna ihop sig, och fälls ut som vatten. Jfr dagg och daggpunkt. Det vi ser t.ex. vid kokning är inte vattenånga, det är kondenserat vatten. Vattenånga är osynligt.
I Sverige är det mycket sällan, som vi kommer upp i "obehaglig" fuktkvot, och då skulle kunna ha nytta av en avfuktare, om det inte gäller speciella utrymmen.
Fuktproblem i hus orsakas i mycket ringa mängd av luftfuktighet - det är i 99% läckage genom skalskyddet.
Så Christa, glöm avfuktning för husets skull. Har du inte läckage någonstans, så hjälper inte avfuktning. Fukten finns i luften överallt, och kommer lika fort in igen, som du avfuktar den. Fukten tenderar att utjämnas, så har du torrt i ett rum, så kommer fukten snabbare in där. Man kan nästan betrakta det som en vacuum-effekt. Ett litet undertryck "i fria luften" går inte att skapa.
Vatten är en konstig vätska - det tenderar att kondensera snarare än förånga, som långt de flesta vätskor annars gör. Vatten drar sig alltså mot kallare utrymmen, just för att kondensera.

Hur skulle fukten kunna komma upp på vinden menar du Christa? Vinden är väl dessutom ventilerad.
Jag har också svalare i sovrummet och dit är dörren alltid stängd. Vill nog ha 22 grader inomhus när jag är hemma. Har iof aldrig kännt behov av att mäta luftfuktigheten.

Jag utgick ifrån det du skriver när jag ställde frågan i det tidigare inlägget. Du har ju svarat delvis på det genom att skriva att det inte är någon god idé att höja inomhustemperaturen för att sänka luftfuktigheten som några föreslog men det skulle vara intressant med ett resonemang just kring min frågeställning.

Beträffande att torka tvätt i källare så är det i vårt hus det torraste stället i huset. Dit kommer ingen fukt från människor, matlagning eller duschning.

Då läste du dåligt, kolla 10:e raden. Däremot skriver han också att man se upp med omfördelningen av fukt. Lite märkligt som du skriver att källaren är torrast. Den brukar vara kallast pga markkyla och därmed också hög Rf.

Om du menar det här "Hög luftfuktighet betyder med andra ord inte att luftens fuktinnehåll är högt." så betyder det att mängden vatten i gram som luften kan innehålla är mindre ju kallare luften är och en hög relativ fuktighet i låg temperatur därför kan innebära att luften innehåller mindre vatten än den gör vi en lägre relativ fuktighet och högre temperatur.

Just därför behöver inte en lägre luftfuktighet på grund av en högre inomhustemperatur vara till någon fördel.

Nej, jag menade detta: "Vill man förändra luftfuktigheten kan man antingen höja temperaturen (öka luftens fuktbärande kapacitet) eller torka luften med en avfuktare."

Det du citerade tycker jag var lite luddigt skrivet av Carl. Det stämmer till viss del men vatteninnehållet i luften beror också på temperaturen. Vid en viss temperatur innehåller givetvis luft med högre Rf mer fukt. Vid samma Rf innehåller varm luft mer vatten än kallare luft. Din sista slutsats låter lite skum. Det är klart att det är en fördel med högre temperatur om en lägre temperatur skulle innebära kondens och dålig tork.

Det var inte min slutsats. Det var Carl som skrev det.

"Notera att om man försöker sänka Rf genom att höja temperaturen finns risk för omfördelning av fukten på grund av ökat ångtryck, vilket t ex under vinterförhållanden kan orsaka fuktskador (kondensskador) i kalla delar av husets skalkonstruktion."

En liten risk ja, kanske vintertid. Däremot är det generellt så att en höjning av temperaturen minskar Rf. Fast vill du undvika att höja temperaturen kan du få klänga dig fast vid dina halmstrån. Jag börjar undra om du vill ha råd eller försöka få dina teorier att bli sanna.

Jag har aldrig tänkt tanken på att mäta rf eller skaffa avfuktare. Känns det fuktigt eller bildas kondens så får man minska fuktkällor, vädra eller höja temperaturen. Don´t worry, be happy!

Jag ställde ju en direkt fråga i det här inlägget http://forum.odla.nu/index.php?s=&show...t&p=1713567

Det är väl att be om råd/ kunskap om något. Har du själv något att bidra med när det gäller denna frågeställning?

Jodå, du ställer frågor, många frågor, men ibland verkar du inte acceptera svaren om de inte passar. Här får du några svar. Öka ventilationen. Förmodligen enklare att vädra ut fukten istället för att använda avfuktare. Skippa miljötänket och höj temperaturen. Minska ner vattenblasket. Man behöver inte duscha i tid och otid och kläder behöver inte tvättas efter en dags användning.

Borde kanske skrivet att mitt långa inlägg var kopierat ifrån nätet!

Om två personer säger helt olika saker så kan inte båda uppgifterna stämma. Om man som du skriver "accepterar" alla svar så har man ju inte kommit fram till en lösning som vilar på vetenskaplig grund.

På vilket sätt menar du att man skall vädra?

Tittar man som hur det set ut idag! Kommer utetemperatur ligga mellan 12-16 grader. Den relativa fuktighet mellan 75-92%. Så länge du inte värmer ditt hus ! Så är det den fuktighet du kommer ha inne också! Tom högre om du tillför fukt i någon form!

En typisk Christa-tråd!

1. Du ställer frågor om något som bekymrar dig just nu.
2. Många försöker hjälpa till.
3. Du ifrågasätter alla svar.
4. Alla känner sig lite misslyckade.

Jag har lärt mig med åren att inte häng upp mig på småsaker och att de flesta problem inte har en optimal lösning.

Ha en bra dag Christa!

Den enda vetenskapen i detta är att Rf sjunker om man höjer temperaturen vid samma totala vattenmängd i luften. Plus varianter av detta. Här finns en massa tabeller och annat. http://www.lfs-web.se/fukt.htm

Vet du inte hur man vädrar? Man öppnar ett fönster, i sin enklaste form. Sen kan man använda ventiler också. För att du skall vädra ut all fukt kanske det är vettigare att installera en frånluftsfläkt och se till att det finns ventiler för inkommande luft. och brassa på med lite värme. Om du tittar på länken kan du se att Rf sjunker med 25% vid 5 grader högre temperatur. Lite luddigt dock, troligen menar man procentenheter och inte 25% av värdet. Jag börjar misstänka att du har ett minimum av ventilation för att spara energi men då får du fuktproblem som ett brev på posten. Särskilt om du torkar tvätt inomhus.

Så här kommer råden, alla behöver inte användas. Öka ventilationen. Öka temperaturen. Minska vattenblasket. Skaffa en torktumlare med utblås ut ut huset.

Kloka ord Aqua. Jag ger snart upp.

När jag läste det om hur vädra då började jag att fundera om Christa sköjar eller driver med oss???? Alla vet väl hur man vädrar.....

Skulle gärna vilja veta hur Christa har det med ventilationen. Efersom hon skrev om energisparande misstänker jag att bostaden är tätad för mycket. Det var felet många gjorde efter energikrisen på 70-talet. All energi blev dyrare så man försökte spara. Sänkte temperaturen och tätade alla springor i dörrar och fönster. Snabba vädringar och liknande. Det dröjde inte länge förrän problemen dök upp, dålig inomhusluft och framför allt mögel pga hög luftfuktighet. Botemedlen heter högre temperatur och framför allt bättre ventilation. Det går åt mer energi men det är nödvändigt, våra bostäder är för täta och fukten måste ut. Människans aktiviteter skapar en massa fukt inomhus, vi utsöndrar fukt själva med andningen och ibland svettning, matlagning, tvättning, diskning mm.

Om då 2 personer kommer med diametralt olika svar varav det ena är tekniskt korrekt och det andra inte är det. Hur menar du då att man skall hantera det?

Menar du att man alltid enbart skall tacka för svaret och inte diskutera dom olika förslagen?

I tråden om dammsugaren som började ryka så blev jag näst intill idiotförklarad av Bengalow för att jag inte visste att det var motorfiltret som orsakar att motorn blir för varm. I dammsugarbutiken tittade säljaren oförstående på mig och förklarade att det är filtret på utblåset som blir så tätt att motorn blir överhettad.

Så nu Aqvakul så förväntar jag mig att du kommer med konkreta råd om hur jag skall göra istället för det du anser är fel.

Jag är inte Aqua men svarar ändå, men med frågor. Vilket svar var tekniskt korrekt och vilket var det inte? Sen undrar jag igen, hur fungerar ventilationen hos dig? Det är enklare att vädra ut fukten än att använda avfuktare, förmodligen också billigare.

Beträffande dammsugaren så kvittar det vilket filter som är igensatt, det finns risk för överhettning var felet än sitter.

Finns det mer än ett filter som man brukar byta i en dammsugare? Jag har aldrig bytt mer än ett och det är det vid utblåset. Det är också det filtret som finns med i en del påsförpackningar.

Jodå, det gäller att sälja tillbehör och även filter. På min dammsugare kommer först själva påsen. Direkt efter den vid insuget till motorn ett filter. Sen efter motorn vid utblåset finns ett HEPA-filter.

Nej det blev du inte, men du kanske tolkade det så. Om motorn som drar en fläkt inte får tillräckligt med luft, så arbetar den hårdare och blir varm. Det sitter ett filter mellan påsen och motorn, som Rudan säger. Är det tillstoppat så kommer det förr eller senare att ryka av motorns överansträngning. Det utblåsningsfiltret till dammsugaren, som säljaren snackade om, är till för att ta bort ev. damm, om påsen skadas, samt överskottsluft. Det kan också vara bra att droppa lite rakvatten eller dylikt för att ändra lukten från dammsugning.
Motorn måste ha fri luftväg för att kunna suga effektivt. Fattar du nu?
Jag har också sålt dammsugare i mitt liv, och gått på "kurser"...rekommendera den du snackade med, att ta reda på fakta innan han bubblar...

Att motorn kyls av den genomströmmande luften är jag helt med på. Frågan är dock vem av er som har rätt när det gäller vilket filter som har störst sannolikhet att minska genomströmningshastigheten. Deras förklaring var att motorfiltret är ett ganska grovt filter och att dammet som fastnar på utsidan inte minskar genomströmningshastigheten på samma sätt som det fina filtret på utblåset. Moderna Hepafilter är ju till för att hindra väldigt små partiklar att komma tillbaka ut i rumsluften. Gamla dammsugare hade ju heller inget överhettningsskydd och behövde det antagligen inte heller eftersom det inte fanns några sådana filter.

Att ett väldigt finmaskigt filter som är igensatt med mikropartiklar utgör ett större motstånd än ett grovt filter som har fått fullt av dammtussar på utsidan låter i mina öron rimligt.

Vem av er som har rätt kan jag dock inte vara helt säker på. Jag skulle t ex inte kunna säga till någon annan att det är si eller så eftersom jag inte har något tekniskt underlag som styrker det ena eller det andra.