Stubbar, rotskott och RoundUp, när ska man pensla? Alternativ

[Perra]

Hej, under hösten började jag ambitiöst att gräva upp stubbar och "rotskott". Det var ett jättejobb som inte blev klart. Jag har sågat av dem på ca 30-50 höjd för att ha något att dra i. Lärde mig igår att det finns något som heter RoundUp. Kan jag pensla på det för att ta död på rotskott och stubbar av tex hassel som jag vet kommer sätta skott alternativt rotskott? Kan jag smörja på det redan nu för att snabba på processen?

Vänligen Per

[*Birger*]

Eftersom jag har varit i kontakt med flera olika forskningsprojekt inom SLU som involverat Round Up och gjort examensarbete inom fruktodlingsindustrin där glyfosat används flitigt, vill jag ge en något mer initierad syn på saken.

Helt sant är att Round Up och andra glyfosatbaserade produkter används väldigt flitigt av odlare och lantbrukare helt enkelt av den anledningen att det är effektivt, billigt och lätthanterligt. Dessutom anses det vara relativt lättnedbrutet i mark. Huruvida denna åsikt stämmer eller inte är något framtiden får utvisa. Många områden i bl.a. Danmark som har en mångårig användning av glyfosatbaserade ogräsprodukter har på senare år uppmätt spår av olika nedbrytningskomponenter från glyfosat i grundvattnet. I Sverige har glyfosat troligtvis inte används tillräckligt länge eller i så stora kvantiteter att det ännu märks i grundvattnet. Jag säger ännu, eftersom dagens höga användning av medlet med all säkerhet kommer att resultera i spår i grundvatten i framtiden. Tiden och tidiagre erfarenheter talar för det. Ämnen som glyfosat och restprodukter tar mycket lång tid att färdas genom marken till grundvattnet. I Danmark har man räknad med att det tog mellan 20 och 30 år. Och när vi väl ställs inför det faktum att vi hittar rester av glyfosat och dess nedbrytningsämnen i grundvattnet spelar det troligtvis ingen roll hur giftigt det är eller inte. Vill vi ha det där överhuvudtaget?

Osäkerheten kring huruvida glyfosatbaserade ogräspreparat bryts ned ordntligt eller inte är för stor för att jag ska kunna se en motiverad användning av ämnet i den skala det används idag.

Jag kan dra en något skev paralell till DDT som lanserades som ett mirakelmedel på 40- och 50-talet. Senare visade det sig att ämnet var väldigt cancerogent och bioackumulerades under lång tid i fettvävnad hos djur och människor och ämnet totalförbjöds. Försiktigheten med det nya "mirakelmedlet" var väldigt liten och ska vi nu lära oss något av historien bör vi således tillämpa en viss försiktighet.
Märk väl: Jämförelsen med DDT är något skev. Glyfosat är inte på långa vägar lika toxiskt, och har en relativt kort nedbrytningstid i starkt biologiskt aktiv mark. Problemet gäller dock om användningen av glyfosat sker på sådan mark. Helt klart är det inte så. Odling av potatis, köksväxter, spannmål, frukt sker delvis på lätt, sandig åkermark och glyfosat används inom dessa lika frekvent också. Nu diskuteras ett totalförbud för kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden (ca 30 % av äppelodlingarna i Kiviksområdet berörs av detta) och även förbud inom områden med väldigt lätta och genomsläppliga jordar.

Sommartorparn: Ditt argument att använda Round Up av den anledningen att lantbrukare omkring dig sprutar ut det i så oändligt större kvantiteter, är något klent. Varför sysslar vi då överhuvudtaget med att försöka minska våra individuella utsläpp av t.ex. koldioxid när andra länder vräker ut det?