För oss svenskar som lever idag är religionen något frivilligt men så har det inte alltid varit. På vikingatiden tvingade våra ledare på oss katolicismen, femhundra år senare när folk börjat vänja sig tvingades vi byta till protestantismen och sedan tog det ytterligare fyrahundra år innan de motvilligt lät oss välja själv. Och varför blev vi kristna? För att religion är ett sätt att styra folket, det är makt. Kyrkan fick makt över oss, vi var tvungna att följa deras regler för att få vara en del av samhället. Vi skulle döpas, gå i kyrkan varje söndag och lyssna på propaganda och vi fick inte ens skaffa barn utan att det sanktionerades av kyrkan. Ve den som fick barn utan att vara kyrkligt vigd, då fick man betala böter till kyrkan och blev offentligt tillrättavisad under gudstjänsten.
På samma vis, eller ännu värre, är det i många andra delar av Världen idag. I Indien till exempel, kontrollerar man folk genom att dela upp dom i olika kast och man lurar dom också till att acceptera sitt öde och uppföra sig väl för annars reinkarneras man som något ännu värre. I Mellanöstern är det ännu värre, där genomsyras hela samhället av de uråldriga islamska lagarna som styr människornas hela liv och den som på minsta vis motsätter sig blir fängslad eller avrättad för hädelse.
Så jag skulle faktiskt vilja sträcka mig till att det är svårt att hitta något gott att nämna samtidigt som man kritiserar religion. Allt gott som religionen fört med sig kunder skett även utan den, förmodligen bättre och mer effektivt. Men folk är som barn, de behöver en "förälder" även när de är vuxna, de behöver tro att någon tar hand om dom och att det gudomliga är förklaringen på allt de inte förstår. De behöver ha något att tro på och religionen ger dom det i utbyte mot makt och underkastelse.
|