Liguster Alternativ

[Aja]

Hej

Sitter och planerar funderar på häckvalet , igen..
Liguster, den vintergröna,

-Kan man sätta den på våren också?

-Är den giftig?

-Man klipper ju ner den en del de första åren för att få den tät, tjänar man då på att köpa större plantor(50-80 cm) eller kan man därför lika gärna ta mindre (30-50 cm)?

Tacksam för svar

Vill gärna att den skall gå att plantera på våren eftersom vi inte planterade i höstas pga avv vi tänkt ta avenbok, men har nu börjat svänga då vi sett den i området och när det är snöfritt ser de relativt skräpiga ut och en vintergrön häck är ju aldrig helt fel...

/Tove

[Big Gardener]

Helt klart är det så att barrotade plantor generellt är känsligare för uttorkning och skador. Vissa växtslag är dock väldigt känsliga som t.ex. ek, bok, avenbok, turkisk trädhassel (Corylus colurna) och olika former av parklind (Tilia x europea ssp.) Andra växtslag är mer eller mindre känsliga men min erfarenhet är att krukodlat alltid blir bättre än barrotat.

Frågan om barrotat, eller krukodlat är ju som allt annat i samhället en ekonomisk fråga och däri ligger också skillnaderna i kvalitet. Tar du upp en planta ur jorden lämnar du i princip alltid kvar 70 % av rotsystemet i marken och då är det de livsavgörande för plantan att fukten kring roten bibehålls. Men dessa 30% av rotsystemet som är kvar kan aldrig ge en lika bra etablering som en planta med nästan 100% av rotsystemet intakt. Det som är viktigt med barrotade plantor är kylhanteringen, upptagningstiden och planteringstiden samt förvaringen mellan inköp och plantering.

Plantorna ska vara väl avmognade när de tas upp och kylförvaras tills kunden bestämmer sig att köpa dem. Därefter måste de hållas täckta i plast. Barrotade plantor ska helst inte (läs aldrig) planteras under växtsäsongen, utan helst så tidigt på våren som möjligt.

Min kollega och läromästare Rune Bengtsson har länge plederat för krukodlat och depåodlat. Jag vet inte om han har skrivit någon speciell skrift om barrotade plantor, men han har säker vägt för och nackdelar med dem i någon av sina skrifter han har publicerat i Hemträdgården. Dessutom finns det ju en uppsjö av skrifter som gröna fakta har gjort och här hittade jag en skrift som jag tror du kan hitta saker om barrotat i:

3/89 Etablering mer än över levnad
- Rune Bengtsson

Några av mina kollegor på Alnarp har gjort olika lagringsförsök på plantskoleväxter och jag kan tänka mig att deras examensarbete kan innehålla bra råd och tips. Att söka publikationer och examensarbeten går bra på SLU-bibliotekens sökdatabaser t.ex. LUKAS. Sök på ordet etablering tror jag du hittar en hel del.

Gurun när det gäller plantskoleväxter och kylförvaring på Alnarp är ju annars Birgitta Nordström och hon har gått i pension (tror jag). Hon har annars översatt och förbättrat en bok som innehåller bra fakta om barrotat:

Odling av plantskoleväxter

Lars Rudin heter en kille som har rådgivningsfirma om diverse plantskoleväxter. Han kan också mycket.