Jag kan mycket väl städa resten av huset och hoppa över tonåringarnas rum

Det går alldeles utmärkt.
Jag har inte städat i sönernas rum på många år när jag tänker efter. (Den yngste är 15).
Jag har inte heller tagit strid om deras städning på åratal och jag tror de har ungefär samma (o)ordning som om jag skulle bråkat med dem varje vecka om det. Det är inte värt att spilla kraft på att bli ovän med dem för en sån sak.
När jag hade tre söner hemma huserade de på hela ovanvåningen. Det enda jag nån gång fick göra var att städa toaletten. Meningen var att de skulle göra det själva, men när det började kännas som en sanitär olägenhet fick jag rycka in. Annars varnade jag mest besökare för att de beträdde ovanvåningen på egen risk.
När dottern, som är äldst av barnen, var tonåring var jag nog mer energisk och försökte fostra henne. Inte för att hon var flicka, hoppas jag

, utan för att jag fortfarande hade illusioner om hur mina barn skulle vara.
Jag konstaterar idag att det inte var värt besväret att försöka få henne att hålla ordning.
Med facit i hand kan jag lätt konstatera att att sönerna har hyfsad ordning och hon är fortfarande en hopplös slarva.