Jonas Gardell, Man blir sååå trött Alternativ

[Piggeplopp]

Hejsan!
Måste bara vädra lite känslor.
Jag såg Jonas Gardells Väckelsemöte, mycket roligt och tänkvärt. Han har en fantastisk förmåga att hitta små typiska svenska vardagssaker och sedan göra något roligt och intressant av detta som i sin tur gör att man känner igen sig och får perspektiv på tillvaron.
Men min trötthet kom innan jag kommit in till showen för utanför stod en skara människor med stora plakat där det stod att Jonas hädar Gud mm.
De kom fram till mig och mitt sällskap och undrade varför vi skulle se hans show. Jag sa att jag tyckte synd om dem att behöva stå ute i snöstormen och undrade om det inte var trevligare att sitta inne i värmen och skratta lite tillsamman med tusentals andra människor. Då svarade de arg att det var MIG det var synd om. Gud kommer att straffa oss alla för detta!
Hur tänker dom egentligen?
Jag blir så trött! Kan vi inte få vara som vi är, och acceptera att vi alla tror och väljer olika saker i livet. Så länge vi inte skadar våra medmänniskor så är väl det ok?!

/Pia

[Ralf]

Det är skillnad på personangrepp och kritik, jag kritiserar Jonas Gardell för hans val av manus och framförande, alltså det han gör. Jag ser som kritik.

Vad skall man få skoja om? Ja det är svårt men när man gör en sketch skall det vara någon rolig/tragisk poäng/oväntat som slutkläm i ett sketch. Det kom ingen slutkläm när det gällde dom CP-skadade och deras försök att göra det som vi andra gör med lätthet, nämligen att gå och prata.

Många ämnen och grupper idag är tabu-belagda eller mkt svåra att skämta om, eller så får dom som är med i dessa grupper bara skämta om sig själva. Skojar vi andra utomstående så kritiseras vi för att kränka dessa grupper. Exempel på sådana grupper är tex homosexuella och judar.