Så underbart fin relation du verkar ha med dina vuxna barn, Solis! Det är en gåva!
Många relationer mellan föräldrar och barn är inte alltid så bra. Ett bra föräldraskap föds ju inte automatiskt med barnen, och "perfekta föräldrar" finns inte över huvud taget - det är som det ska vara.
Människor är olika, och föräldrar och barn finner sina olika sätt i sin kärlek och sin frigörelse. Något "enkelt koncept" tror jag inte på.
"Leva, och låta leva" tror jag däremot på, även när det gäller barn - föräldrar, från bägge håll. Har man ett eget liv, behöver man inte kontrollera andras. Men den friheten finns inombords! Och respekten för andras liv och leverne, KÄNNS! Både när den finns och när den brister.
"Frigörelse" handlar inte så mycket om det fysiska avståndet, även om det kan hjälpa ibland, eller är framtvingat ibland.
Är man som barn fortfarande känlsomässigt bunden till en alltför krävande förälder, så hjälper heller inte något avstånd, bunderheten finns i själen.
Relationen förälder - barn, är ofta ingen lätt historia, oavsett om den ses ur barnapespektiv eller föräldraperspektiv, och frigörelsen behöver vara ömsesidig.
Var GLAD och STOLT över den underbart fina och värdefulla gemenskap och relation som du har till dina vuxna barn Solis!! Den är guld värd, för er alla!!!
Tycker amaira.
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|