CITAT (ah56 @ 01-03-2005, 21:12)
Efter att ha gnällt av mig i förmiddags gick jag upp på vinden och hämtade ner mina (förhoppningsvis) övervintrade pelargoner. Sedan gick jag ut i vintervädret och handlade lite smått o gott. Därefter hälsade jag på lilla barnbarnet. Vi drack the ur hennes dockservis, jag lärde henne några kiss- o bajs visor. Sedan klippte vi ut hajar och krokodiler ur papper med en taggsax.
Känner mig mycket nöjd med att att snart ha klarat de tre första dagarna. Vågar nog inte släppa plåstren än.
Tack för allt stöd och lite skäll också.
Kram.
Wow!!! Grattis!!! Bravo!!!!!
Strongt!!!
Själva
nikotinbegäret går över på bara några dagar faktiskt! Du har nog gått igenom det värsta vad gäller
det.
Att bryta vanan, är ett
annat begär att kämpa mot, som kan vara nog så tufft när det sätter in.
När sugen sätter in, känns det som om allt är förgäves, det "händer" ju inget, det är bara en plåga.
Men det
händer något, hela tiden!!! Detär en väg som man går på, och som ens kropp äntligen får möjlighet att gå på, även om den protesterar högljutt och kraftigt ibland.
Oavsett hur det känns, så kommer man närmare målet hela tiden, sekund för sekund!! (mål 1 =slipper obehaget av att vara utan - mål 2 = känner lyckan av friheten)
Det tråkiga är att det ju varken syns eller upplevs, hur framåt det går hela tiden. Att finna ut ett sätt som påtagligt
visar förändringen, är ett bra sätt tycker jag. T.ex. pengarna i en burk.
Håller på dig, du klarar det!!!!!!!!
"Falska vänner" är inget att stå efter.
(det är ju vad cigg är, falska, lömska, ljugande "vänner" som lockar och pockar och lovar och låtsas, och vaggar i säkerhet med ena handen och förgör med den andra)
För att inte tala om tobaksbolagen... Håvar in enorma summor pengar med ett cyniskt och totalt ointresse för människors värde.
Ska jag stödja ett företag, så inte är det tobaksindustrion i alla fall.
*försöker peppa ännu mera*