CITAT (Heddas matte @ 11-03-2005, 09:39)
Jag dansade under hela min uppväxt, allt från polskor till tango.. nu har jag tyvärr mest annat för mig.. men syrran tillhör dansfolket och hänger på dansbandshaken runtom i sverige.. hon och hennes man åker mil och åter mil för att få dansa till rätt orkester..

det verkar kul tycker jag!
Då är din syster och jag ganska lika då.
Jag började dansa när jag var 7, sen var det mest folkdans och gammalt.
Jag har haft kurser i gammeldans och folkdans för barn i 20 års tid.
När jag träffade min man, på dans förstås, så dansade han Square dans redan så vi gjorde det nåt år, men det är inte riktigt min grej, han har dock fortsatt med det.
Linedance har vi dansat i 10 år nu, det åker vi land och rike runt och gör. Det som är så härligt med den är att man kan göra det med vem som helst, var som helst och kan koncentrera sig på musiken, inte på nån caller.
Vi har två barn som tävlingsdansar i bugg & rock´nroll, när dom gått sina buggkurser så gick vi också en.
Sen hände en massa tråkigheter i familjen och då pajade mina knän, så utifrån att ha dansat 5-6 kvällar i veckan fick jag under en period sluta helt. Gissa om det visade sig på vågen?
Nu kan jag trots helt avsaknad av både brosk och ledvätska i knäna dansa igen. Inte gammalt och helst inte bugga heller, men jag älskar foxtrot och vi försöker gå ut minst två ggr per vecka, det är våra träningspass.
Så i kväll bär det av till Sala i ovädret!